På träning

Idag har jag och Glorih varit hemma hos Staffan tillsammans med ett härligt gäng distansryttare.
Ett dressyrpass i ridhuset och ett pass i bruksridning stod på schemat.
Glorih med mig på ryggen i ridhus för andra gången i livet och jag kan säga att det gick bättre detta pass än vårt första pass i ridklubbens ridhus. Det blev kanske inte den där låga härliga unghästformen och långsamma mjuka följsamma traven som jag drömmer om men ändå ett steg åt rätt riktning!

Just nu är jag jättetrött och det känns lite svårt att sammanfatta alltsammans men kortfattat så kan jag säga att min häst är som ett duracell-batteri...

Hon går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går.

Det finns ingen hejd på det hela.
Otroligt pigg, het,stark och fruktansvärt envis.
Hon har precis lika mycket humör som jag så vi är verkligen gjorda för varandra.
Kommer inte ihåg alla övningar vi gjorde idag men vet att vi jobbade på volt i alla tre gångarterna.
Glorih testade alla sätt man kan prova för att komma undan så som gapa,slå med huvudet,joxa och så vidare och så fort det blev lite jobbigt slår hon efter skänkeln.
Hon är vig som en katt och sparkar mig på fötterna!

Jag kämpar med min sits med som jag tidigare nämnt blir stel och stum när hon pinnar på och jag har en tendens att trilla framåt med överkroppen.
Jag försöker att inte joxa med mina händer utan försöker ge henne ett jämt stöd men visst sjutton har jag massor att lära. Jag blir ju tyvärr lite stum ibland vilket heller inte är meningen men jag har det i bakhuvudet och jobbar på det.
I galoppen bockade hon som sjutton och slår mot min ytterskänkel.
DRIV sa Staffan åt mig men hur driver man en häst som far som en studsboll? Tappra försök men jag var helt ur balans till och från så den där drivande hjälpen infann sig inte alltid när den skulle infinna sig.
Min ytterkänkel som hon slår mot i galoppen är väl också ett litet tecken på att jag blir spänd...men även att hon är ganska oförskämd. Hon ska ta en hjälp och inte tjafsa emot och där har jag varit lite mesig tidigare.
Nu ska jag bli strängare och säga till på skarpen när hon slår mot mina hjälper för slår gör hon oavsett hur lätt den är..Suris!

Vi kommer jobba med samma saker som tidigare och jobba mer med dressyren.
Vi ska jobba med broms (som det var si och så med idag), gas och flytta för sits och skänkel samt takten takten takten.
Målet är att ha en avspänd mjuk häst i slutänden!

I bruksridningen gick det faktiskt mycket bättre än vad jag trodde!
Vi klarade oss felfritt runt en bana med lite olika " hinder" så som vattenhinder,små passager och lyfta filt från ridhusets sargkant etc.
Glorih är ingen räddhågsen häst men hon har en massa attityd och dåligt tålamod just nu bara.
Vi tog ganska god tid på oss och jag är stolt över att hon klev igenom vattenpölar och annat som hon faktiskt tycker är skitäckliga egentligen, att vi hoppade små hinder, att hon lyssnade på mig så bra så att vi kunde ta oss genom alla små passager och så vidare.

Lättlastad till och från kursen och åkte jättefint.
Ätit och druckit bra under hela vistelsen.

Kommer det bildbevis. Fråga mig inte vad jag håller på med... eller hur jag sitter.
Från första varvet i ridhuset i alla fall och båda är jättespända.
Lägg märke till både mitt och Glorihs evil eye mot den stackars intet ont anande fotografen.