torsdag 29 september 2011

Två bra pass

Igår gjorde jag och Glorih ett tvåmilspass med fokus på galopp.
Att ligga och cantra.
Härligt härligt!
Ingen märkvärdig tur över huvudtaget utan allt flöt på bra liksom dagens pass som blev lite jobb och mestadels skritt i sällskap med Karin och Katmandu.
Blev lite backa och flytta-på-dig träning med Grathea innan hon fick komma in.

Nu.... ska jag snabbt in i duschen. Sedan koka en kopp thé och sedan kura ner mig i min säng med nya Ridsport och nyaste numret av Equipage.
Så mycket vardagslyx man kan komma såhär mitt i veckan.


Annars fyller min fina fina Mamma Yvonne år idag.
Jag är helt säker på att det är 29år hon fyller.
Hoppas att lillan mamman har haft en toppendag!

onsdag 28 september 2011

Handhästbestyr

Igår kväll stog det ridning med handhäst på schemat.
Låter plättelätt och förvisso är det inte så svårt i principen. Det är i praktiken det blir klurigare.
Eftersom jag kom ut lite väl sent så fick det bli handhästträning på ridbanan.
Jag kan tycka lite såhär i efterhand att det är underligt att ajg inte började rida med handhäst på ridbana då det är lite detaljer som kanske borde sitta innan man ger sig ut i skogarna så som kommandon för stop, trav etc. Små detaljer liksom.
Jag har tydligen mest kört på "kör bara, kör!"-principen under mina hästars utbildning kan man väl säga. Snälla smarta och kloka hästar så det har liksom kännts tryggt och bra helt enkelt.
Glorih skötte sig ju illa på ridbanan under inridning så som stegrade etc så då red jag ju ut istället. I sidepull. Ensam.
Jättesmart och klokt... skitsamma.
Hon hade ju mer att titta och tänka på och var betydligt nöjdare med livet när vi kom ut från banan så rätt blev det ju, men kanske inte så klokt ändå av mig som egentligen är rädd om livhanken.
Hur som, det gick ju bra då och det blev ju folk och fä av oss båda, och vi har ju överlevt handhästturerna tidigare så det borde vara preskiberat..

Nu gjorde vi om och rätt och det är det som borde räknas.
Vi tränade lite possition dvs jag vill ha Grathea ganska nära mitt lår för att minimera risken att hon liksom kan fara iväg så himla långt om hon drar iväg för något. Sedan tränade vi stopp, skritt,trav och att inte sakta av när lilla snorpan tyckte att det passade henne.
Glorih har en ängels tålamod och jag var alldeles rörd över hennes fina fina välvilja. Min fina lilla ängel!
Grathea pinnade på så gott hon kunde och när det hela hade liksom fått poletten att trilla ner så var det plättelätt.
Vi gjorde volter, hade Grathea på både insidan och kunde även ha henne på utsidan. Skritt trav och avsaktning flöt på prickfritt.
30 minuter fick Thea vara med innan jag knäppte loss henne för fri lek men då var lilla tjejen lite trött i huvudet.
Hon stog där och slickade och tuggade och såg mest nöjd ut under tiden jag och Glorih fortsätte med vårt markarbetespass i 30 minuter till.
Hon är en stjärna!
Båda flickorna var stjärnor igår!
När jag och Glorih var klara och jag hoppade av kom hon självmant fram till oss och lät sig knäppas fast i grimskaftet igen.


Det blev ett riktigt Good feeling-pass igår.

måndag 26 september 2011

Jag har världens bästa hovslagare

Martin har en ängels tålamod med mina bestämda tjejer som inte lärt sig veta hut av sin matte.
Mina flickor är fasligt fina om fötterna och jag är så sjukt nöjd!

Till hösten kommer jag att prova rida lektion för Martins sambo Emelie och jag ser mycket fram emot detta!

Besök gärna deras hemsida:
Horsetec

Work work

Hela helgen har spenderats på jobb och så har jag haft finbesök i form av Markus.
Markus är numera en stalldräng av rang och det bara rasslar till så är två boxar mockade och hö och vatten är på plats... bara sådär.
Jag kan inte låta bli att tänka: om det går såhär fort och smidigt... kan man inte få en till häst i stallet då? Bara en liiiiiiten till häst? Typ fina älskade Skywalker?
Jag vet att det dock räcker gott med mina två just nu.
Grathea ska jobbas mer nu i höst och sedan blir det insittning och inridning till våren. Stora tjejen!
Glorihs försäsongsträning kommer tas upp och till nästa säsong ska vi vara starkare än någonsin. Jag hoppas på en vinter med mycket pudersnö.
Jag älskar vinterträning!

Båda flickorna fick vila nu i helgen då jag som sagt var jobbat en herrans massa timmar men är idag ledig. Glorih ska få gå ett lite längre pass och Grathea ska ha sadel på sig och promeneras.
Snygga fötter ska de även få!
Blir tokigt som sjutton nu med hovslagartiden i och med att Stenkyrkatitten är inställd och unghästfinalen blir flyttad till Medeltidsritten den 8 okt. Blir lite långt mellan tävlingsskoningen och själva tävlingen men det får bli så nu.

torsdag 22 september 2011

Solen skiner i alla fall!

Igår var vår kära hovis ute för att slå på en tappsko på stallägarens sto. Han kikar lite på Glorih och så säger han plötlsigt: " Isn't she a little bit fat?".
Jag drog ut tungan och gjorde pruppljud och gick och hämtade sadeln.
Mogenhetsfaktor stor.
Klart hon är fet. Hon blir fet på luft, hästkraken.
Hon är fet på 3kg hö( som nu blev typ 2 kg..), fjantigt bete och 2dl skrammel i krubban
på kvällen och dessutom är hon i träning.
Det måste alltså vara luften.
Och hur bantar man en häst som tydligen blir fet på luft?
Kväver den?

Hon är i alla fall på G. Vi har ju tränat en hel del galoppfattningar den senaste tiden från halt och från skritt och denna träningen var ju ett dåligt taktiskt val för min del. Nu betyder nämligen ALLT galoppfattning.
Så fort jag liksom råkar byta lite vikt i sadeln så blir det galopp eller något som är snäppet tjusigare: En frågande galoppfattning enbart fram, vilket ger den fantastiska känslan av en vrålhalt häst som är döende.
Jättekul och spexigt när man har lite tävlingsnerver ska ni veta!

Grathea är ett ljus i all plastning och på och avläggande av sadel. Underligt det där hur olika de kan vara.
Glorih är en klippa i all plastning men ibland så kan hon fortfarande få för sig att hon ALDRIG i hela sitt liv sett en sadel.Hur många timmar har jag lagt på sadelträna Glorih? För att inte tala om Anna och Ingela? Men som sagt var... det där med sadel har man inte alltid sett.
Grathea är däremot typ född med sadel på. Inget konstigt alls.
Det är bra att hon kompenserar sin russinlook med ett A-barns uppförande:)

måndag 19 september 2011

Jag äger ett russin

Arg som ett bi var min lilla Grathea ikväll när jag skulle ta in henne.
Arg blir man tydligen när man blir tillsagd att rätta sig i ledet och gå snällt bakom mig i lagomt snabbt tempo vilket inte betyder balanstrav på snöre.
Att ha glatt spetsade öron och milt och vänligt uttryck är önskvärt, men än så länge överkurs kan man väl säga.
Jag såg lite mellan fingrarna och tyckte att så länge hon suddade bort den där " Jag-ska-döda-dig-närsomhelst-om-du-säger-till-mig-en-gång-till-blicken" någon gång ibland, och bara såg ut som ett russin i hela ansiktet med slickade öron så var jag nöjd.
Hon sköter sig och är jättelätt att korrigera men humör har hon så att det räcker och blir över...
Det är så konstigt att den söta lilla sammetsmulen som alltid så glatt kommer galopperandes när man ropar på henne och ser så glad ut när hon ser en, kan titta på en med mord i blicken bara för att hon inte får göra som hon vill i alla lägen.
Tonårstrots? Fått för mina gena synder från min egen tonårstid?

Hur som så tränar vi lite ledarskapsövningar ( till hennes förtret ), plastar för fullt och så är det inga som helst problem att slänga av och på en sadel.Ge efter för tryck tränas också på. Snabbtänkt smart tjej som ligger mig så sjukt varmt om hjärtat. My sweetheart!


Glorih my queen går som tåget i ridningen nu.
Vi har fått ordning på utrustningen ( äntligen ) och fått ordning på någon sorts balans när det gäller fodret.
Hon känns i bra form och är en fröjd att träna.
Världens bästa träningskamrat är hon!
Jag älskar de där stunderna när man bara ligger och rullar i en härlig galopp, solen skiner,hösten har börja komma i skogen med alla dess färger och sedan hennes fantastiskt söta små öron piggt spetsade frammåt. Och jag älskar de där små mysstunderna man har efter träning där man bara står och kliar öron och stryker henne över huvudet.
En bit i mitt livspussel som passar mig så bra.
Jag skulle inte vara hel utan mina flickor.

torsdag 15 september 2011

Intervaller, intervaller, intervaller...

Ikväll= Intervallträning.
Bra pass.
Nu hungrig.

För övrigt så är det så sjukt tomt här hemma just nu.
Tog bort min och Tristans kompis, Cassandros, under gårdagen.
Vår lilla kattunge.Yrvädret.
Stor sorg.
Väldigt tomt.
Så saknad.
Hur ska vi göra nu?
Tristan går runt och ropar och lockar efter honom. Jag ropar efter honom efter att ha haft i mat i hans egna skål. Han skulle ju vara här jämt ju.
Anledingen till att vi tog bort honom var för att han var född med någon typ av fosterskada.
Defekta framben bland annat och de sista dygnen blev han sämre dvs fick ont.
Blev mycket liggande istället för att skutta runt och härja. Började linka lite när han inte låg ner osv.
Så otroligt sorgligt.
Ni vet när man vet att det är rätt beslut men man kan bara inte sluta gråta för sin egen skull.
Han är ju så otroligt saknad...
Frågan är ju nu om vi ska försöka finna en annan kattkamrat eller om vi nu får stå ut med bara varandra nu?

Måste visa denna



Glorih på semestern med mig i Dalarna

Tiden går ruskigt fort


jaja, ni har hört det här förut..alla ursäkter för att jag inte bloggat den senaste tiden och japp... det är samma nu också.
Dagarna går i rasande tempo. Svårt att hinna med varje bit och då blir bloggandet lite haltande.
Vi tränar på, känner på nya sadeln,provar oss fram. Vi har bland annat provat havre med livet som insats och nu är den puts väck igen för jag är för gammal för att dö av dumdristighet.
Vi nya grejj är att råka på varenda älg i omnejd.
Vi har plockat svamp under förra helgen. Bara det faktum att JAG hittade svamp i skogen som dessutom är ätbar innebär att vilken dummie som helst kan hitta svamp... även om jag nu fick lite hjälp på traven och dessutom hjälp med att rensa och göra någon sorts föda av dem.
Helt otroligt att jag är en alien i mitt eget kök.
Glorih fattade ingenting av det här med rofylldheten av att gå runt i skogen och leta svamp och lessnade fort. TRÅÅÅÅKIGT sa hon och fnorkade runt.

Gratta håller jag på att plasta ut dvs träna på att få ta överallt med tex en Ikeapåse trots att den prasslar och bär sig åt. Nemas problemas.
Smart häst.

Vi tränar på och ser fram emot Unghästfinalen på Gotland.
Börjar dra ihop sig nu.

söndag 4 september 2011

Internethaveri

Var lite snopet att plötsligt bli utan internet mitt under förra veckan men här är jag nu gen. Tillbaka!
Vi tränar som sagt var på...
Sedan i tisdags så gjorde vi ett markarbetespass på onsdagen, travade 1,3 mil på torsdagen och vilade fredag och lördag.
Idag har vi roat oss med att 2,5milspass. Blev tre lite längre galoppintervaller och lång avtravning och avskrittning.

Måste berätta att jag har blivit lite bekymrad över det här med mötande bilar.
Glorih har alltid varit en klippa i trafiken ända tills för en si sådär 4 veckor sedan då en bil körde om oss i alldeles för hög fart och skvätte ner oss fullständigt med vatten.
Varje gång det nu kommer en bil som ska köra om lite för fort och kör ut vid sidan av vägen så att de innersta hjulen kör i det lösa gruset som blir i mitten av grusvägarna så blir Glorih nu för tiden riktigt rädd och roar sig med att kasta sig in framför bilen som ska köra förbi oss.
Vad sjutton är detta!?! Skitläskigt! Men det sker som sagt var bara när bilarna kör om oss för fort. Kör bilarna förbi sakta och försiktigt är det inga problem...
Men läskigt är det allt :(