Shame on me!

Ingen träning idag. För någon av oss.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skylla på mer än en totalt förlamande trötthet efter ett maratonbesök tillsammans med mamma på Citygross med tillhörande butiker runt omkring.
Trots kaffe och andra tappra försök att peppa upp mig så repade jag mig aldrig efter detta matbutiks besök.
Det liksom sög musten ur mig.
Jag är inget stort fan av att åka och handla i vanliga fall och just dessa mastodontaffärer med extrapriser och långa korridorer med olika alternativ har en tendens att krama musten ur mig.
Det är mest så fruktansvärt oinspirerade att köpa mat. Verkligen ett nödvändigt ont.
Jag tycker ju inte ens att det är roligt att laga mat....
Jag förstår verkligen inte min mors stora passion och oändliga idérikedom kring maträtter som kan och tydligen ska tillagas under denna vecka, och alla andra av dessa tusen intressanta och fiffiga saker som man inte kan klara sig utan i ett hem så som stålull i storpack och storpack med inlagda ärtor och morötter. Tur att någon styr upp allt det där åt mig! Jag vet inte hur jag klarat mig tidigare!

Nu är i alla fall skafferierna fyllda till bredden liksom frysen så har jag riktigt tur lär det dröjja riktigt länge innan jag utsätter mig för storhandling igen. Brrr!

Jag har i alla fall varit och pussat på min fröken fräken i ösregnet.
Måste erkänna att jag skäms massor för att det inte blev någon träning idag och känner nu såhär efteråt att jag verkligen borde tagit på mig regnkläderna och alla reflexer,pannlampa och hej och hå och harvat mig runt någon liten runda men det är lätt att vara efterklok. Man lär sig på felen och känslan av att man inte är nöjd med valet att välja bort en aktivitet svider fint.
I morgon ska det bli bot och bättring!

(och svansen SKA tvättas och flätas)

Vilodag och finbesök

Idag har både jag och Glorih vilodag.
Väldigt trist väder ute så lika bra det...
Tjock dimma, plusgrader,slaskigt och allmänt grått och tråkigt.

Fröken fräken blev bortskämd med en rejäl rykt idag, uppfräschning av manen och så ett gäng bananer. Hon älskar verkligen sina bananer!
Måste tvätta hennes svans nu snart. Helst nyss faktiskt. Det ser ju för tråkigt ut när den är missfärgad och går snarare mot gult och brunt än mot det mer klädsamma kritvita nyans som den bör ha. Får ta tag i det helt enkelt i morgon. Passa på nu när det är plusgrader ute!

Veckan som kommer nu kommer innehålla två ridhuspass hade jag tänkt. ju fler i ridhuset ju bättre är vårt måtto allt för att träna på framtida startsituationer med många hästar kring oss.
Sedan ska vi ut något pass också. Vi får se vilket underlag det bjuds på för detta kommer innebära att vi anpassar aktivitet efter det.
Hämta hö måste jag göra också.

Blir en bra vecka!

Mamma kom idag hit också. Fin besök med andra ord!

My new darlings!

Vad sjutton...borde ta bättre bilder på dem!
Hur som är de supertrevliga. Kände ett behov av stövlar när jag rider dressyr och hopp då dessa ger ett annat stöd än skor och chaps. Helt suveräna.

Plusgrader

Totalt chockläge!
Snön håller på att smälta utanför mina fönster,plusgrader och snöslask.
Vi har inte haft plusgrader sedan början på december så det är lite annorlunda. Det känns nästan som man glömt bort hur man ska klä sig när det inte är - 10 grader ute. Märkligt märkligt!
Hoppas nu innerligt att snön fortsätter smälta nu så att vi slipper skare i vår pulssnö!

Har idag ridit en liten runda i skogen här intill. Själva skogen är pytte liten men snirklade runt där inne och pulsade runt i all snö.
Glorih är så roligt för hon har ju börjat inse att i början på en tur vet man aldrig hur länge man ska vara ute och om det kommer bli jobbigt så hon har börjat skritta jättefint i början av turerna.
Så fort hon inser vilken tur man har i åtanke börjar hennes försök att öka tempo,takt och lite annat bus. Man riktigt ser när polletten faller ner för henne
" Ah! Skogen! Denna tur kan inte bli så lång! Jag tänker nu bjuda på tramp,salsa och väldigt mycket livsenergi!". Bara att skratta åt henne och fortsätta att tjata med halvhalter och halter och annat som får henne att fokusera på mig.
Trevlig tur måste jag säga.
Blev det bruna Zilco-settet idag med tredelat mässingbett. Hon är ju lite stark på vanliga tränsbett men vi övar stenhårt på detta med att inte hänga på bettet etc. Går bättre och bättre!

Vardagliga måsten

Tristan har inte brutit nacken trots denna udda sovställning.
Min andra lilla sessa är söt som socker..

Idag... uppe och skuttar okristligt tidigt.
Välbehövd tvätt-tid vilket alltid startar ruskigt tidigt.
Brukar normala människor helt seriöst skutta upp för att ta tag i tvätten klockan 06.00 på morgonen?
Som en klen tröst ser hon som har tvättrummet intill den jag är, lika medvetslöst trött ut som jag. Dessutom är det OS-hockey på TV som varvas med någon typ av hästhoppning på tv4 sport. Ok morgon ändå.

Mina sweethearts Tristan och Vera- Cornelia ligger och sover som två kungligheter som ni kanske ser. Själv så går jag runt med min kaffekopp i högsta hugg.
Här finns det inte mer tid att sova även om det lockar, för här ska det så fort tvätten är hängd ut och löptränas.
Tänkta springa min lilla runda och sedan ska Fröken fräken motioneras också.
Vem hinner sova då?

Uppdatering:

Löprundan flöt på bra idag. Blev ett lågt tempo men tog mig runt. Helt ok pass för min del.
Mitt och Glorih´s träningspass blev i blåst och i rejält snöväder. Min lilla sessa var sannerligen på hugget i början av passet men det gav med sig när hon fått pulsa i djupsnö i en kvart ungefär.
Snön är djup och når till magen på min tjej men hon verkade tycka det var roligt. I och med att snön är så pass djup, blir det ibland lite känsla av att man rör sig i kvicksand. Hästen jobbar, man känner den andas och riktigt krigar på under en men man kommer inte många centimeter framåt i taget. Sista snutten från djupsnön fram till den plogade vägen travade vi på hennes förfrågan och det är ju så läckert! Himla tryck i min häst!
Efter vi kommit ut på det fasta underlaget igen så hoppade jag av och skrittade av henne för hand. 2km promenad för min del och rejäl avskrittning för hennes del.
Det är fint att se henne gå av sig stumheten och det sura i musklerna och sedan röra på sig obehindrat igen inom kort.
Härligt pass trots skitväder och småmärrig dam inledningsvis men ack så trevligt pass det blev ändå!

SOOOOOLEN!

Fantastiskt vackert väder ute idag med en sol som faktiskt värmt! Härligt värre!
Sessan fick luftas utan täcke en liten stund innan Ingela kom för att kika på henne.
Äntligen sådant väder att man faktiskt kan lufta pälsen på henne, känner jag!

Glorih flashade på som vanligt när jag sprang upp henne för Ingela..
Hon är fruktansvärt snygg min fröken fräken, jag får gåshud varje gång när hon rör på sig.
Ingela hittade ingenting alls på henne så hon fick istället mysa med magnettäcket på sig två vändor istället för en. Sötmulen!
I morgon tränar vi vidare som vanligt.

Jag har tränat lite lättare styrka ikväll.
Bra dag...bra dag!

Kom precis på att jag fått alla provsvaren från mitt läkarbesök och alla ser bra ut.
Ska dock träffa sjukgymnast och så får vi se om vi får kroppen hundra igen!
Att vara hästtjej kan ge kroppen stryk.... jag har ju både blivit översprungen,trampad på ryggen etc och gått omkull för några år sedan med min dåvarande häst och fått denne över mig.
Nacken blev aldrig sig självt efter det om jag ska vara ärlig och inte heller bäcken.
Nu är det väl så dags att få kroppen 100% istället för 80% som det har varit nu!
Alltid en början och det är så skönt att få tillgång till en sjukgymnast så att jag kan får tips på hur jag ska stärka min kropp.

Det kommer mera!

Som sagt var så kommer det mera.
Snö.

Jag har tidigare berättat att jag har en lite klyvd syn på denna snö. Jag har alltid älskar snö som den gamla längdskidåkare jag är och i grunden dalkulla.
Jag fullkomligt ryser av välbehag när jag rider ut och ser att det är snö på träden och jag vet inte...allt blir så vackert när det är vitt.
Det absolut värsta jag vet är dåliga vintrar med isgata och lera,lera och lera och så allt mörker som det blir när det inte finns något vitt som lyser upp.
Varför är jag nu då så bekymrad över snön om jag nu egentligen är så förtjust i den?

Jo... jag kan inte träna min häst på ett vettigt sätt. Det driver mig till vansinne. Vi har inga långa trevliga plogade grusvägar häromkring först man korsat vägar och tagit oss över flera stora och så djupa snöplogsvallar att Glorih inte bottnar i dem.
Fruktansvärt läskigt och tråkigt.
Det blir liksom att sitta och rida fram och tillbaka på småsnuttar som är plogade för att hästen ska slippa på i detta tunga djupa underlag konstant.
Vi ska försöka ta oss till ridhuset någon dag nu igen bara för att få blåsa ur huvudet lite på oss...lite trav och galopp hägrar så att säga för både jag och Glorih får myror i brallan av att bara rida samma lilla snutt fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Vi hade planerat åka bort och träna i morgon hos K.A och hennes fuxherre, men nu blir det inte så pga att jag råkat skriva upp fel datum på ett Ingela-besök. Jag har av någon besynnerlig anledning skrivit in fredag när hon kommer på onsdag. Ibland är inte hjärnkontoret påslaget!
Hon ska kika på både min och på L´s ponny.
Tror inte hon kommer hitta något på sessan men man ska aldrig säga aldrig, och det ska bli trevligt att träffa Ingela igen. Var alldeles för länge sedan!


Vi söker en sällskaps ponny nu till sommaren och en bit in i hösten förresten!
Är det någon som har en sådan till övers så lånar vi gärna hem den.
Anledningen är för att båda hästarna ska ut och tävla i sommar och det blir inte bra om de går ensamma ett till två dygn.
Även om det inte blir panik så blir de oroliga och det känns så onödigt om man kan lösa det genom en sällskapshäst.
Den måste alltså vara cool med att gå själv också någon timme hit och dit när våra hästar är ute och motioneras.
L´s ponny kommer byta stall i slutet mot sommaren och då blir Glorih kvar ensam vilket jag absolut inte vill på något sätt och hade vi haft den där ponnyn/hästen över sommaren så kan den bli installad samtidigt som min sessa.
Jag hade ju kunnat leta rätt på nytt stall nu direkt till sommaren men vill undvika att behöva flytta fröken fräken flera gånger på kort tid då jag inte vet vart jag hamnar till hösten efter jag har slutat jobba.
Någon som vet någon trevlig totto?

Snart ska jag åka ut till stallet för att rida en liten snutt. Sitter och väntar ut snöfallet som ska upphöra nu någon gång efter tolv enligt yr.no.
Uppdatering kommer!

Och här är den:
Blev vår lilla plogade tur idag med. Fram och tillbaka ggr två dvs en halvmil lite drygt.
Vi flyttade för skänkel,gjorde serpentiner och övade halter. Lite tjatigt men det ger resultat.
Hon skötte sig utmärkt och jag är jättenöjd med dagens pass.
Själv så har jag precis avslutat ett pass på pilatesbollen.
Känns bra faktiskt. Skönt att vara lite igång igen.

Ok...vi hade lite snö på taket...

Det hade blivit en hel del snö som hade blåst till sig på taket så en skottning var väl behövd!
Jag kunde INTE låta bli att åka på rumpan ner från taket och landa i all nerskottad snö.
Jag kommer nog aldrig bli riktigt vuxen...
Jo det är vår sadelkammare ni ser i bakgrunden. Vi har inte riktigt hunnit bli färdiga med den nu i höst men det kommer bli klart så fort all snö smälter.
Hästarna från ett fågelperspektiv.


Idag har jag gått en jäkligt rask promenad med min fröken fräken. hade tänkt rida men så blev inte fallet då det var så jäkla kallt! Blev att gå den rundan jag hade tänkt rida i rask takt för att hålla värmen och Glorih verkade nöjd med att få gå på fast underlag och slippa den djupa snön för en liten stund!

Moorlands Totilas

Har nu under några dagar kikat lite till och från på sändningar från Neumünster classic´s i Tyskland. Det är ett stort meeting med lite VC blandat med showinslag, ponnyhoppning, hoppklasser och nu dressyren idag då .
Nyss var Mr Gal och Totilas inne.
Det är ganska bra tryck i den kusen måste jag säga. Blev stående applåder efter deras insats.
Jag tycker lite synd om ekipaget som startade direkt efter, för allt känns lite tråkigare helt enkelt efter att Totilas varit inne. Blir inte riktigt samma avtryck och allt känns lite mer avslaget och mediokert...

Skönt med lite ridsportinslag i ens vardag nu när snön vräker ner utanför fönstret...
idag blir det en dag i soffan med litervis av thé och kakor.
Absolut.

Vy från mitt vardagsrumsfönster

Det blir liksom lite overkligt med såhär mycket snö utanför fönstret..
Fortsätter det snöa i den här mängderna måste jag ut och skotta rent fönstren så att de inte spricker.
Galet som sagt var...

Att kriga

Idag har jag krigat må ni tro...
Kung Bore ska inte komma här och tro att han är något, så idag har jag, L och hennes medryttare med båda hästar tagit oss till ridhuset.
I klass 2-snöstorm.
Kanske inte det absolut mest smarta drag vi gjort men vi lyckades.
Började dagen med att skotta oss in till våra transporter, in till sadelkammare och skotta oss ut till vägen. Ett evighetsgöra... snön föll i en rasande fart och dessutom ville våra framskottade ytor blåsas igen ständigt. Skotta 10 m vända sig om och upptäcka att 5m av dessa blåst igen.
Men vi kom iväg som sagt var!
Att köra till ridhuset var inga större problem alls men väl framme.... ( farfar och pappa...ni kan sluta läsa här och så kan ni låtsas att min bil tas om hand med silkeshandske, blir tvättat minst en gång i veckan på en mack, och blir behandlad med massor av kärlek och förnuft!) ....vid parkeringen körde jag rakt in i en snötunga utan dess like.
Om jag tidigare sagt att jag kört fast i vinter så är det en klar överdrift jämfört med detta. Hela bilen stog i en driva som räckte nästan hela vägen upp till mina fönsterrutor. Jag kom inte ens ut... L skuttade fram som en räddare i nöden med spade i högsta hugg och skottade så att jag kom ut och med gemensamma krafter skottade vi fram bilen och puttade denna så vi kom loss...för att köra fast i en nästan lika stor driva 30 m fram. Samma procedur igen tills vi stog på en plätt där det var lä och utan snötungor.
Gick litet bättre för L och hennes ekipage då vi skottade fram vägen lite mer för deras del.
Min Audi får smaka på det hårda livet som hästbil redan från början men jag tycker helt klart att den klarar det med ett stort plus i kanten!

Hopplektionen var buskul.
När vi kom in i ridhuset var vi lite sena så det var lite andra ekipage som var där inne och min dam som tidigare har varit lite exalterad när det blir många hästar i ett och samma ridhus tog det hela med ro denna gång. Kändes jämnare, finare och mer lyhörd redan från början denna gång. Pigg och glad men inte overkill som hon tidigare varit. Fann sig snabbt i arbetsro och vi gjorde en fin uppvärmning tycker jag. Gjorde lite övningar med rakriktning och sedan lite sidvärtes m.m.
Trevlig arbetsform och faktiskt mitt tempo redan från början i traven! Wow-poäng på den!
När det gäller hoppövningarna vet jag inte riktigt vad jag ska säga...vi är rookies och gör så gott vi kan.
Gör jag rätt gör hon rätt, gör jag inte rätt gör hon lite annat.
Vi skuttade lite låga studs och något räcke, övade en ridväg och så travbommar före ett litet sockerbitshinder.
Jag måste vara lite modigare och ge henne ett högre tempo i galoppen mot hinder än vad jag vågade idag ibland. Jag plockar tillbaka henne väl mycket ibland vilket säkert blir jättebra sedan men idag orkar hon inte riktigt den superkorta galoppen och då börjar hon studsa och blir osäker på om jag verkligen menar att vi ska hoppa hindret eller om jag vill att hon ska sakta av. Blir lite helikopterlyftningar ibland men jag sitter kvar och båda tycker det är roligt ändå.
Roligast är det såklart när vi får till det sådär klockrent, när vi kommer rätt och får flyt i allt!
Jag älskar min häst galopp. Den är en drog...
Jättenöjd med passet som sådant och supernöjd med vår sadel.

Väl hemma igen efter att blivit framskottade med traktor för att ens kunna ta oss hem inser vi att allt vi skottat innan vi åkte nu är ett minne blott och måste göras om för att vi ens ska kunna få tillbaka transporterna på sina platser.

Myyyyycket skottande idag som ni kanske förstått, massor av snö...alltså massor av snö....
Imorgon måste vi skotta av taket på stallet också. Vill inte riskera att det ska rasa in på något vis även om det är nybyggt och jäkligt stabilt.

Jag är så nöjd över min dag ändå.
Trött i kroppen och i huvudet. Som det ska vara!
Jag kommer nog aldrig bege mig ut i snöstorm igen med hästsläp, inte för att jag är rädd för att köra i vinterväglag som det var idag men orka köra fast... och så finns det mindre trygga förare som man kan möta.
Det är inte riktigt värt det och skaderisken men å andra sidan kan jag inte låta bli att le åt känslan att få rida på vettigare underlag än en halvmeter nysnö för omväxlings skull;-)

Happy surprise!

I morse när jag åkte till stallet för att släppa ut hästarna möttes jag 5cm nysnö och i morgon så väntar vi snöstorm. Härliga tider;-)

Jag har idag ridit till ängarna och ridit i denna djupa snö.Blev framskrittning asfalten hela vägen dit trots trafiken då jag inte ville rida i skogen i den lösa snön där med. Det räcker ypperligt med att bara rida på ängarna!
Jag är väldigt tacksam över att vi har ren pudersnö rakt igenom och inget lager med någon typ av skare,mycket tack vare att vi inte haft plusgrader en enda dag sedan snön kom i december. På så vis kan man stå ut med dessa mängder men det blir tuffa pass hur man än vänder och vrider på det för hästarna i och med underlaget. Det märks tycker jag på lite trötta rump och lår-muskler som älskar att man masserar och knådar på dem. Glorih får ha på sig sitt Back on Track-täcke lite nu och då vilket jag upplever hjälper lite mot det trötta.
Hon känns fin, fräsch och stark i ridningen nu i alla fall!

Jag ser så himla mycket fram emot morgondagens hopp-pass! Jag hoppas innerligt att snöstormen inte kommer sätta stopp för den..

Idag blev det inget åka iväg och rida någonstans som ni kanske förstått, då jag blev kvar i stallet och träffade vår hovis som slog på L´s ponny en tappsko. L är bortrest pga jobb så jag var vikarierande L idag med andra ord!
Kan ju bli lite sådär ibland, framför allt när det gäller tappskor. Det är ju inte så att man brukar planera in dessa och man får ju ta den tiden hovslagaren kan helt enkelt.
Det är skönt att jag och L kan både ge och ta tycker jag!

Jag har för övrigt glömt att nämna att både Gomir och Gancia är Ca-fria på alla sätt och vis och därmed Glorih också. Toppen!

Jäkla snö...

Jag är så förbannat trött på dessa mängder snö vi har.
Idag skulle jag ju rida ett kortare lättare pass men det bliv bus på ridbanan istället. Ridbana är kanske att ta i med tanke på de snömassor som ligger därpå men det ska i alla fall vara någon typ av ridbana i rejäl vinterskrud.
Blev lite bus som sagt var, red lite barbacka i grimma, lekte lite med någon typ av trickträning för hjärngympans skull och allt var totalt oseriöst egentligen men det var mysigt, välförtjänt och roligt.
Att bara umgås och spendera tid med henne är så härligt.

Jag hoppas kunna åka iväg med henne någonstans i morgon för att träna.
Det är så skönt att ha den möjligheten också att just kunna åka iväg med henne men där ställer ju också snön till en del..det finns få saker denna vinter som gjort mig så arg och frustrerad som just att köra fast med släpet har gjort mig, och som vi kört fast sedan...Suck!

Bara att försöka hålla kvar fokuset, glädjen och tänka att det är likadant för alla denna vinter. Hade inte ens hjälpt om man så hade flyttat till Skåne!
Bara att bita ihop!

För att få lite motivation så har Börjes i Tingsryd bidragit med att sända mig en 2010-årskatalog. I och för sig hittade jag inte så många guldkorn i den men alltid kul att bläddra i! Jag gillar Börjes överlag. Alltid kul att handla där även om det bara blir basvaror och förbrukningsvaror då man i regel får mycket för pengarna.

I utrustningsväg annars så drömmer jag om Uvex-ridhjälmen Uvision.
Den billigaste av Uvex-hjälmarna men klart snyggast tycker jag!
Hade inte tackat nej till en sådan i svart eller i brunt...är ju inte så nöjd med min Troxel med ratt i nacken...ratten sitter så jäkla långt ner i nacken så den blir inte fullt så skön som min gamla Troxel som jag fick lov att kassera pga att Glorih klev på den.
När första lönen kommer....ujujuj då vet ni vad jag har på huvudet!


Som ni ser meckar jag en massa med bloggens utseende...blir nog nöjd så småningom!


Uppdatering:
Nu har jag varit ute och gått min lilla löpträningsrunda i snöstorm.
Ska det aldrig sluta snöa? Blöt kall och tjurig är kvällens tema.
Jag som brukar älska snö!

Prestationsbedömning av unga hästar

Glorih har haft vilodag idag men jag funderar på att mjukstarta kroppen lite genom att powerwalka min lilla löparrunda nu mot kvällsidan eller träna pilates.
Något av det kommer det garanterat att bli.
Min förkylning är envis och håller i mig med ett järngrepp men jag börjar känna mig sakta men säkert bättre. Jag får spunk om jag inte får börja träna snart...

I helgen väntar hoppträning för L som är hett efterlängtad och litet plåster på såren för att Staffan-träningen blev inställd pga underlaget i deras ridhus.
Kul att åka iväg och göra något annat är förtvivlat söka efter ridvägar...
Nu till hösten blir det ett måste att finna ett stall med vettiga ridvägar. Har lite andra önskemål så som belyst ridbana, uppvärmd sadelkammare, spolspilta och så är det ett stort plus i kanten med ridhus i närheten men av mina år som hästägare har jag insett att alla dessa där önskemålen sällan går ihop. Ridvägarna är det absoluta måstet helt enkelt. Och gärna ridsällskap... Drömma är gratis;-)
Annars hade jag tänkt mig ett litet lättare pass i morgon och på fredag hoppas jag på ridsällskap och en lite längre tur än de korta rundorna i alla fall. Vi får se vad jag skrapar ihop.

Lite off topic men Glorih kommer att matchas mot prestationsbedömningen av unga hästar med finalen på Tingstäde-ritten denna säsong.
Vi kommer att ha Glorihs uppfödare Ingela Brinkefeldt som hjälp med träningsupplägg, vid val av tävlingar innan finalen och så vidare, så det känns tryggt och bra.
Min första tävlingsplanering har jag redan skrotat då jag bara hade tänkt rida enbart två CR i år men i och med denna prestationsbedömning så kommer vi rida tre stycken sådana med finalen inräknad.
Tycker egentligen att det känns liiite onödigt mycket för en 5årig häst att gå tre CR på en säsong och dessutom ska pulstiden vara under 54, på max 10 min som väl tufft på finalen.
6 åringarnas kval och final är väldigt tuff tycker jag. Onödigt tuff till och med.
Vi får se hur det känns och känns det för tufft så skiter vi i det.
Hon ska inte vara bra nu utan senare, även om det nu kanske kommer flyta på även i finalen.
Nu bygger vi för framtiden i första hand men det är kul med morötter på vägen.
Ingela föder upp förbannat bra hästar oavsett hur det blir för vår del med start i denna typ av "breeders", det ska gudarna veta!

Tusen fjärilar i magen och en stark känsla av att jag är fruktansvärt stolt över min älskade häst.
Detta kommer att gå bra!

Frihet!

Kan börja med att gratulera våra duktiga skidåkare för gårdagens succé i Vancouver.
Så himla roligt!

Idag har jag och Glorih i sällskap med L´s medryttare och ponny tagit oss på en längre tur.
Milen skrapade vi ihop men det var tungridet idag.
Vi tog oss över snövallarna och vi klarade oss bra med guds försyn tror jag. Jag tycker det är så otäckt ner man sjunker ner i snön...jag som är en sann fegis tog rygg på medryttaren och ponnyn för att se om de överlevde innan jag själv vågade styra min guldklimp över samma moment.
Vi överlevde och gjorde det till och med bättre än vad de gjorde för vi fick behålla alla skor ridturen igenom;-)!
Det blev en hel del pulsa i djup snö och sedan försöka ta os fram så gott det gick på de ställena som folk hade trampat upp. Tyvärr så blir ju inte underlaget så stabilt som man skulle vilja önska och ger vika lite i tid och otid.
Som ni förstår blev det en hel del skrittande...
Skönt när vi kom ut på asfalten på ett ställe så de fick skritta av sig lite av den mjölksyra de samlade på sig fram till det mer fasta efterlängtade underlaget.
In i skogen på ungefär samma typ av det där packade men ändå lösa underlaget som sedan byttes mot underbar plogad grusväg.
Fin trevlig trav i rätt tempo. Glorih var så fin!
Passade på att fatta galopp också när underlaget var härligt. Även här jättefin..

Det är så himla roligt när man får ett sådant där pass där allt flyter på!

Dagens uppdrag

Och så kan man knata runt matte som febrilt försöker ha koll på tyglar,kamera,vantar och sig själv....Fanns mycket spännande att både kika,gräva fram och nosa på.


Som jag tidigare idag har skrivit så är det svårt att komma på vart man ska rida. Vi är utesnöade.
Idag blev det en tur med olika små korta slingor kombinerade.
5,5km lyckades vi skrapa ihop...
Först en snutt av rundan som går bredvid E4an. Blev att rida dit och sedan vända hem mot stallet igen. Red förbi stallet och sedan lade jag till naturreservatslingan som vi helst inte ska rida men idag var det en sådan dag att nöden har ingen lag...
Första lilla snutten går på isklädd asfalt och där tränade vi massor av halter på ditvägen som hon skrittade snällt. Det är på hemvägen hornen brukar börja växa ut i ren protest över att turen blev kort. Hon börjar då takta lite och vill gärna skruva upp hastigheten. Blev massor av halvhalter och halter igen.
Övade på att flytta för skänkel vilket går lysande i åt ena hållet men inte fullt lika lysande mot andra men övning ger färdighet.

Travade första snutten efter vi passerat stallet när underlaget var ok och hon kändes fin. Provade att öka och korta traven. Hon är fin som sagt var.
Resten av reservats-rundan blev i skritt pga underlagt.
Försökte ha en fotosession men det gick sådär... Blir för nära om man ska hålla tyglarna samtidigt så provade knäppa loss på ena sidan men du var hon inte så sugen på att fotograferas utan ville gå runt istället..

Gårdagens pass

ÄNTLIGEN igång med ridningen igen!
Igår när jag kom ut i hagen pågick det bus på hög nivå som ni kanske förstår efter sett bilderna.
På ett sätt gillar jag den djupa snön för den dämpar lite av de värsta ruscherna. Det som på barmark innebär 25 ruscher fram och tillbaka i hagen blir nu när det är snö upp till magen på dem 4 på sin höjd.
Det är ju farten som dödar och ger skador har jag ju insett även i hagen så lite nöjd och glad är jag över snön.
Det blev ett litet pass på ridbanan igår med fokus på att få ner tempot och lyssna. Tog ett ganska bra tag innan jag fick ner tempot i traven i båda varven men känner att jag inte kan kräva för mycket ändå. Underlaget är inte att leka med även om vi bara harvade på fyrkantsspåret där det är upptrampat. Det blir tungt ändå.
Vi fick i alla fall till det mot slutet efter hundra halter och halvhalter så jag var nöjd.
Provade fatta galopp i båda varven "bara för att" liksom och underligt nog sitter de som en smäck. man kan tänka galopp och vips så har du den.
Nöjd med passet igår ändå och jag fick igenom det jag ville.
Trevlig i skritten, lite väl stark i traven på sina håll och fantastiskt trevlig i galoppen.


Idag hade jag tänkt rida ut men kom på: vart ska jag rida?
Vi är väldigt insnöade just nu. Gigantiska snövallar att ta sig över vilket är lite läskigt då jag inte vet om det är is i dem. Dumt att göra henne illa igen pga min dumhet menar jag.
Det löser sig väl...

Vem var först med looken?

Nelly Furtado eller Glorih?

Vi tycker självfallet att Nelly är sååååå förra veckan...

Ingen tycker om en copycat.

Torv

Nu har vi återigen massor av torv.
Under gårdagen åkte vi och hämtade ett nytt lass torv och idag har jag roat mig med att mocka ur hela hennes gamla bädd.
Kanske inte optimalt som sjukling men ibland så inser man att man måste göra saker oavsett om det passar en eller ej när man är hästägare.
Ett riktigt skitjobb är det i alla fall på många sätt att mocka ur en bädd.
Jag är ju fortfarande rejält förkyld med allt vad det innebär så jag har känt av kroppen. Den är sig inte riktigt lik och jag blev fruktansvärt trött när jag hade gjort hälften klart så jag satt i ett hörn och ville bara grina,haha!
Spottade i nävarna, snöt mig och satte fart så skiten skulle bli klar någon gång. Att sitta och ynka i ett hörn gör ingen box färdig så att säga.
Snälla rara M kom ut och hjälpte mig att fylla boxen med ny torv vilket var väldigt uppskattat.
Skakig i knäna och lite yr som jag var så skulle det aldrig blivit färdigt utan den där extra hjälpen på slutet.


Nu är jag inte sådär jättestöddig och jag tänker inte ens ta tempen. Jag är kräktrött på att vara sjuk.
Nu väntar ett varmt bad, sedan sängen.

Vart tog mitt liv vägen?

Det vackra vädret är ett hån

Strålande solsken,högt till tak och en fantastiskt vacker dag.
Jag är fortfarande fruktansvärt förkyld men det nya är ont i halsen. Ärtigt värre.
Blev ett snabb-besök hos hjärtat idag men hann ta några kort.
Hon hade fått på sig sitt halstäcke av L igår kväll vid insläppet men idag hade hon sett till att det var av mer modern asymetrisk tappning. Båda spännerna fram är trasiga och det hängde lite nochalant på ena sidan av halsen. Hon lika obekymrad för det.
Jag tog av det och gav hästarna deras mellis och gjorde alla andra måsten man har som hästägare så som mockning och fixa med olika foder.

Borde ju fira med ett träningspass eller två...

...och oooooooooh så gärna jag vill det.
Men det går bara inte.
Jag är för sjuk.
Knäna känns alldeles geléiga och skakiga och febern tar på energin.
Jag vet så väl att man inte ska anstränga sig när man har feber men oj vad less jag är på det.
Om man inte låtsas om saker och ting så kanske de inte finns?
Oftast funkar tyvärr inte verkligheten på det viset.

Jag feberdrömmer om pilates, löpträning och träning av häst.

Jag längtar så förtvivlat mycket efter att vara igång och känna sig i form och vara stark.

Nu får det vänta ytterligare ett tag och myrorna i rumpan på Glorih har börjat härja har jag sett idag. Hon kom gnäggandes och galopperandes när hon fick syn på mig i hagen.
Hon vill göra något. Aktiveras... Bad om ursäkt för att dagens dressyrpass var inställt pga sjukdom.Hon såg lagomt imponerad ut.
Hon längtar också efter att få komma igång med träningen igen och få bli lite trött tror jag.

Tålamod tålamod och återigen tålamod.
Jag måste ha tålamod.

Hälsokontrollen

Glorih är frisk och fräsch som en nötkärna och gled bara genom hela hälsokontrollen.
Efteråt blev hon bortskämd med lite godis från veterinären och hon fick massor av beröm både för sitt trevliga yttre och för sitt trevliga temperament.
Min klippa!

Finns inte så mycket säga om det hela egentligen mer än att det är såååå skönt.


Nu är det bara att tuta och köra på med träningen.
Jag kan sluta nojja nu.
Härligt, härligt!

Jag går runt och myser och helt plötsligt känns inte förkylningen överdjävlig längre även om termometern visar 38,0 idag med.

Nu väntar lite kaffe och en macka.

Och så säger jag...

HEJ FÖRKYLNING!

Jag är totalt genomförkyld idag. Feber,snörvlig och allmänt dålig.
När ska man bli helt frisk så att man kan komma igång med sin egna träning på allvar någon gång?

Masade mig till stallet för att ge hästarna mellis och klämma och känna på min dam.
Idag tycker jag att hennes framknä som hon slog i känns varmare än det andra och jag känner ett sting av dåligt samvete då vi gjorde det där skittpasset igår men å andra sidan så har hennes knä inte känts på detta viset över huvudtaget sedan hon slog i det.
Svart på vitt blir det nu och inget sudd.
Fan vad jag grämer mig över min dundertabbe för 14 dagar sedan.
Fan.
Hästar kan gå sönder och göra sig illa bra ändå utan dess ryttares förtjänts så det hela känns så himla onödigt.

Hoppas de har tid att hjälp mig behandla knät i morgon om det behövs trots att vi inte har en sådan där behandlingstid bokad... Allra helst vill jag ju att det inte ska vara något tok men om det nu är tok menar jag.
Sablar alltså.

Denna helg alltså...

Jag är helt seriöst mör i hela kroppen.
Denna helg har varit en evig kamp mot snön, min hästtransport och dåligt humör.
Jag började gårdagen med att skotta fram min kärra...det kunde ju ha varit värre snö som tex blötsnö istället för denna torra snö som är nu, så jag var ganska nöjd och glad den första kvarten. Sedan tröttnade jag en del...men framskottad blev den.
Körde fram och fyllde på däcken med luft utanför verkstaden som är på samma gårdsplan och sedan när jag skulle backa tillbaka kärran så satt jag fast.
Just detta med att sitta fast är ett frekvent återkommande inslag denna helg.
Var bara att försöka ta sig ut på riktiga vägen för att köra den till husets parkering.
Tog ett litet tag men det gick.
Jag var ganska mör i rygg och armar av allt skottande så det blev en liten prommis med fröken fräken. Avsutten sådan. jag orkade helt enkelt inte hosta upp mer energi för att rida något. Shame on me men ingen nöd på oss egentligen.

Idag gick allt galant till en början med.
Sessan klev rakt in i transporten utan att ens blinka och verkade tycka det var mysigt att hon äntligen skulle få åka någonstans för att få göra något kul.
Resan till AnSo och Karins stall gick kalasbra.
Något som inte gick så bra var att ta sig upp sista uppförsbacken till parkeringen till stallet.
Tvärstopp strax före backkrönet så det var bara att lasta av där och slänga in min dam i en box.
Karin som är backningsgurun fick ta över för att prova mecka ner transporten från backen för att se om det gick bättre att ta sig upp utan häst i släpet.
Icke.
En himla massa krånglande senare så beslöt vi oss att för hand rulla ner kärran till den grusade vägen för att ha en möjlighet att ta oss ut på en ridtur någon gång.
Sagt och gjort.

Glorih kändes lika pigg och glad som vanligt över att få komma ut på tur och traskade på i raskt powerwalktempo.
Första halvmilen traskar hon på i 1okm/h enligt GPSen och sedan lugnar hon ner sig till 9 km/h .
Hon har inget emot att ta täten trots sin ringa ålder men tycker att det är helt ok att gå bakom någon annan häst om jag kräver det av henne.
Fördelen enligt henne är att man får välja skrittempo på egen hand om man tar tät.
Hon struntar fullständigt i om de andra ligger en kilometer bakom eller ej och än mindre om hon skakar av sig någon i ledet och är mest nöjd och glad över att få träna.
Hon är en evighetsmaskin.
Väldigt jämn och fin.
Vi hade vår sedvanliga fikarast efter ca 1,5 timme där hon var mycket intresserad av mitt kaffe bland annat men annars var hon mest sugen på gran som hon såg till att förse sig med under turens gång. Man vill ju inte ha dålig andedräkt liksom...
SKÖNT att få rida på fast underlag kan jag säga.
På hemmaplan har vi mest slingor där man måste pulsa vilket jag helst inte vill göra varje dag och skönt att hon fått sig ett vettigt pass nu innan hälsokontrollen.
Är det skit med knät hon slog när jag gjorde min tabbe så får vi det på papper nu menar jag även om jag inte kunde känna någon hälta idag heller..men visst har man hjärnspöken.
Att säga annat är att ljuga.

Hemresan är ju ett kapitel i sig...
Att köra fast är en underdrift.
Vår plan att det skulle gå att få upp transporten på vägen för att kunna lasta där, bara bilen hade framdäcken på det grusade var ju en illusion .
Jag stog där jag stog.
En traktor kom och den snälle mannen försökte hjälpa till.
Han tänkte dra upp oss med hjälp av bogserlina och jag började leta efter min. Som inte fanns. Såklart.
Anso´s make letade fram sin men då kom nästa problem...vart sjutton fäster man bogserlinan på min bil?
Vi hittade inget ställe att fästa linan så vi lade ner det projektet.
Lite kaos av det hela så att säga.
Karlarna tog saken i egna händer och jag, Anso, Ansos make och trakormannen puttade upp kärran en bit för backen för att sedan sätta fast den på bilen och sedan med tro hopp och ren muskelstyrka få hela ekipaget upp på vägen och visst gick det vägen!
Glorih traskade rätt in i kärran denna gång med.

Tusen tack alla inblandade för hjälpen att ta mig loss. Ni är änglar!

Väl hemma så när jag backar in kärran på gårdsplanen...tror ni inte jag kör fast där med? Jojomän.
Ur med hästen , av med alla transportskydd och hej och hå och puss på mulen en höpåse och hejsvejs och sedan tillbaka till kärran.
Lättare att ta sig loss utan häst i släpet.... en del meckande men så plötsligt hände det....

Den perfekta parkeringen.

Bara sådär.
Jag är fortfarande i grav chock och glömde ta kort för att föreviga det hela.

Nu på eftermiddagen har jag sovit som en klubbad säl.
Dödstrött.
Det ska kännas att man lever har jag hört?

Läkarbesök

Jag har farit runt som en yr höna idag.
Började dagen med att råka snooza en kvart för mycket så därmed var jag en kvart sen till stallet vilket båda prinsessorna informerade mig högljutt om med en massa mumlande och mjuka gnägg, när jag väl behagade mig att masa mig dit.
Glorih var lite uppe i varv och jag misstänker att det berodde på att hon var hungrig och lite kall liksom hennes ponnysällskap.
Det var kallare i natt än vad de lovade på både SMHI och yr.no så jag utfodrade och täckade efter de utlovade temperaturen och inte -16 grader som det var i morse.
Klädde på båda sessorna ytterligare varsitt täcke vilket var ett bestyr i sig då båda hade myror i rumpan, innan jag släppte ut dem i hagen.
Fröken fräken ligger stadigt på 37,7-37,6 i temp varje morgon.
Släppte ut ponnyn först som drog iväg i galopp och släppte sedan ut Glorih som for iväg likadant hon fast mer i luften än liksom vanliga galopp. Hon stog på bakbenen en himla massa och utövade diverse högre skolor.
Hon brukar inte vara pepp på att haka på idiotryck sådär direkt på morgonen utan brukar vilja börja dagen med att inta lite varmt vatten för att sedan gå lugnt och sansat till frukosthöet för att äta samtidigt som som hon tittar på ponnyn som far runt med diverse hopp och skutt, men inte idag som sagt var.
Jag stog och skrattade åt dem ett bra tag innan jag begav mig hem för att själv äta frukost.
Var tillbaka vid lunch igen nyduschad och fräsch för att gå en promenad med stallägar-hunden,luncha hästar och fylla på deras vattenbalja.

Sedan begav jag mig till vårdcentralen.

Det klämdes och kändes,diskuterades och togs prover.
Det känns bra att jag togs på allvar och även om reumatikerproven inte visar något så kommer jag att få möjlighet att besöka deras sjukgymnast för att få hjälp därifrån.

Nu är det bara Glorih´s hälsokoll kvar då inför säsongstarten;-)

Fri fart?

Glorih var inte riktigt helt överens med dagens plan om en liten skrittrunda.
Hon skrittade snällt på under uppvärmningen och var nöjd och glad.
När vi vände kosan mot stallet igen blev hon plötsligt arg som ett bi! Här hade hon förväntat sig en normalt lång tur i alla gångarter och matte bjöd på den här skiten.
Inte konstigt att fröken fräken blev förbannad!
Hon bjöd på en, bara en, men ack så demonstrativ, riktig argbiggebock i vild protest mot det långsamma tempot hennes fjolla till matte hade valt.
Sedan började taktandet....en halva vägen var-deal enligt henne.
Det är ju inte skritt som surpuppan på ryggen bad om men ändå inte den fria fart hon önskade men ändå närmare hennes egna önskan...

Gav jag henne ett lillfinger tog hon handen och verkligen rann iväg i trav.
Jag blir lika knäsvag VARJE gång av hennes trav ( den är förtjusande och som ett beroendeframkallande gift) och då blir det så att det tar alltid lite för lång tid att korrigera och knäppa mig själv på näsan för att komma ur transen, och sudda ut det där finurliga leendet från läpparna.
Hon vet ju så väl att jag bara älskar det lika mycket som hon så hon blir alltid lite förnärmad när jag väl korrigerar...
Hon gav mig tre steg i skritt och så taktandet igen med en ständig fråga om ökad gångart.

Hon är ändock väldigt trevlig...

Kelstund efter turen och lite gladare häst att släppa ut i hagen ;-)
Jag gillar när hon står länge och tittar efter mig vid grinden efter att jag gått.
Jag tror hon tycker om mig lika mycket som jag tycker om henne.

Morgonstund med mandarin i mun

Åh måste bara skriva att Glorih var så söt i morse...
Jag slängde i 3 stycken mandariner (skalade såklart) i hennes frukosthink och hon bara älskade det!
Hon tog först en hel i munnen och när hon lyckades tugga sönder den så stannade hon upp och tittade på mig, förvånat, och så började hon suga och grejja.
Mumsade högt och ljudligt och det riktigt lyste glädje och förnöjsamhet i ögonen på henne!
Hon är helt inne i det här med tropiska frukter... banan går lätt före äpplen, mandarin går lätt före morötter etc.

Annars ligger hon stadigt på sin grundtemp på 37,6 och hon har torra fina ben redan på morgonen. Svala och fina rakt igenom;-).

Och ack så poppig hon var i de nya vita bootsen!

Idag väntar en skrittur igen.
Jag ska ut en vända vid lunchtid också...blir lite fram och tillbaka då jag har stalljour. L är och jobbar i Uppsala.
Skönt att bara ha 5 minuter från att jag går ut från min dörr, satt mig i bilen, kört dit och så är jag där!

Och ÄNNU mer snö?

Nu når snön upp till mina fönster på min baksida.
Märklig syn må ni tro... katterna tror inte sina ögon och gör ständiga tappra försök att röra på snön från sin sida av fönstret.
Min bil går knappt att köra ut från min parkeringsplats och än mindre in på den.
Folk här nere är banne mig inte vana med snö...all snöhantering är gravt eftersatt och det gör mig less.

Hur som blev det idag en kort promenad med stallägarhunden och sedan en tur på Glorih. Hennes framknän är lika svala båda två idag, och hon känns stark och fin.

Hon har tappat sin sista gummiboots i hagen idag så det blev att åka till Hööks för att införskaffa nya.
Blev ett par poppigt vita.
Inte så smart i snön men det kändes som att alla vill åt de svarta för det fanns bara ett enda par svarta kvar i storlek S och sedan några få vita så vita fick det bli!

Har annars fått svar från klubben och som jag misstänkte passar jag och Glorih in i någon av deras träningsgrupper.
Hur sjutton ska man göra för att få vara med,att få vara en av de där vanliga ridhusekipagen?
Det var många år sedan jag red på ridskola och jag kommer aldrig skaffa en större häst än vad jag har nu. Jag kan inte påstå att jag inte är grön när det gäller hoppningen.
Jag är hur som nöjd med min lilla storhäst och vi vill så gärna åka och träna "hoppning" en gång i veckan.
Hon hoppar så gärna och jag hakar gärna på men när och vart får vi vara med?
Sååååå pinsamma är vi väl ändå inte att vi inte passar i någon grupp?

Vi kämpar vidare.

Mer snö?

Snön fortsätter trilla ner från himmelen och nu börjar vi bli lite utesnöade från ridvägarna...Vi börjar komma upp så pass högt att det enda man får göra är att sitta och ducka för låga grenar! Dessutom blir det en himla massa pulsande...

Idag har snälla rara Karin varit med ut och kikat på min häst.
Klämma och känna och så springa upp vilket var ganska spännande.
Hon rör sig fantastiskt trevligt!
Fröken fräken tyckte att det var fruktansvärt roligt att få öva trava upp och tog i för kung och fosterland och jag kan säga att det är svårt att se någon hälta med en sådan upptravning som hon levererade gång på gång.
Jag valde att känna på henne lite genom en skritt-tur uppsuttet och även där samma sak.
Är hon halt och lytt så är jag oförmögen att känna det och hon är en oerhört taktfast häst.

Hur som var hon fruuuuuktansvärt nöjd med att få ha gjort något kändes och såg det ut som efter turen som hon skötte sig utmärkt på.
Hon smög upp i trav en gång och det kändes inte alls som en klassisk knäledsinflammations övergång ( de brukar nästan ta ett tjolahoppsanhopp eller typ som en galoppfattning fram när de går in i traven enligt min egen erfarenhet när de har knäledsinflammation) utan övergången var ren och kändes stark, jämn och stabil.
Härligt att sitta till häst igen. Som att hitta hem.

Bävern är i rullning

Hälsokoll-tid för hästen är nu bokad.
Bokade nu på vår närmaste klinik ( inte ATG dock.... )men funderar om jag istället ska ringa ut vår hemmaveterinär?
Han är superduktig och kanske kan jag få tag på en tidigare tid än den jag fick nu... vänta en hel vecka känns ju som en evighet...
Tålamod är som sagt var inte min starkaste sida och speciellt inte när det gäller saker som jag vill ha reda på NU NU NU;-)
Fördelen för egen del om hemmaveterinären kommer är att jag slipper gräva fram min hästtransport...att hugga in på snövallarna från vägen som just nu är ca metern höga och sedan de 40metrarna ( minst ) fram till transporten och sedan skotta fram ett sådant pass stort utrymme att bilen får plats. Det hela känns inte så lockande helt enkelt...

Annars har jag tagit beslutet att själv åka till läkare för att göra en egen hälsokoll.
Ska försöka boka tid till det idag också.

Uppdatering:
Jag har fått en läkartid. På fredag.
Ska bli undersökt och så ska det tas lite blodprover. Bland annat för reumatism.
Har väl gått lite för länge som jag gjort nu men någon gång ska man väl få fingrana ur...

Annars var Glorih pigg och glad på dagens promenad.
I morgon ska jag ta mig upp på ryggen och känna lite på henne. Tror hon mått gott av att bara promenerats en vecka avsuttet.Vila huvudet lite och kroppen.
Ska hålla igång henne nu tänkte jag fram tills tiden vi har för hälsokollen ( om hon inte känns jätteknackig då men det har ju hitintills inte visat något av men vet aldrig hur det känns när man väl sitter där på ryggen).

Något annat suveränt jag upptäckte när jag kom till stallet idag var att min transport är framskottad! UNDERBART!