tisdag 30 augusti 2011

Kanske världens mest oinspirerande inlägg

Men jag får skriva ett sådant idag.
Jag jobbar ju som vaktmästare och dagsregn är banne mig ingen höjdare när man jobbar ute en hel arbetsdag oavsett om man har regnkläder eller ej. Vattnet och det råkalla kryper liksom in ändå. Jag har banne mig fuktigt hår fortfarande och då har jag ändå tränat etc sedan jag kom hem från jobbet.
BRRRR! Nu är det höst. Efter en sådan arbetsdag är det egentligen skönast att ramla ihop i en hög i duschen/badet och dö en stund där och sedan masa sig till soffan med en kopp thé med en eller två katter i knät och bara njuta men...
Glorih har gått ett intervallpass ikväll. Med mig på ryggen tro det eller ej. Våga vägra långduschen!
Hon går som tåget.
Jag måste bli starkare i min sits, speciellt när nya sadeln inte ger sådär jättemycket stöd.Hästen är oförskämt stark däremot jämfört med mig.

Har ikväll hämtat hem en liten kattunge som är lite missanpassad. Vi får se vad det blir av den. Om det går att skola in den i ett vanligt kattliv med tillhörande människa helt enkelt.
Att säga att den är lite vild är en underdrift.
Någon som har koll på om det verkligen går att skola om vildkatter till mysiga missar som gärna ligger i soffan med mig och käkar praliner?

måndag 29 augusti 2011

Installning

Se där. Då var man plötsligt där.
Vid höstkanten och installningens faktum.
Lite mysigt är det och Glorih var så nöjd över att få stanna inne och mumsa hö efter kvällens skrittrunda.
Glorih fick nya skor i torsdags och joggades en tur i trav efter detta.
Vilade i helgen då jag åkte upp till Dalarna en sväng. Viktigt att träffa lite familj ibland när rotlösheten gör sig påmind.
Passade även på att träffa min kiropraktor och jag grät som en bebis under behandlingen.
Jag blev säkert 3 cm längre och väldigt mör kan man säga, så jag var inte så stöddig igår. Filmkväll och godis. Väl värd efter söndagens pers.

Idag blev det dock skrittrundan vilket var väldigt skönt.
Mjukade upp musklerna lite och hittade hem lite i nya kroppen eller vad man ska säga.
Ska käka antiinflammatoriskt i lite mer än en vecka nu morgon och kväll och sedan blir nog allt lite bättre.


En annan liten anekdot som jag måste dela med mig av så att jag inte spricker, är att i mitt bostadshus bor det en äldre man som har en balkong mot vår innergård.
rara fabror tänkte jag först men nu efter ha bott här i ett halvår så har jag insett att denne man är djävulen. Helt seriöst.
Bland annat roar han sig att varje gång man kör in på innergården med sin bil för att tex packa in eller ur saker ur bilen så står han där och hytter med näven och ropar:
"DET HÄR ÄR INGER PARKERING! HÄR FÅR MAN BAAAARA LASTA UR OCH IN SAKER! DET ÄR INGEN PARKERING, FÖRSTÅR DU DET!?!"
No shit Sherlock?
Jag tyckte det var gulligt kanske de första gångerna kan jag erkänna, men gång tvåtusenfemhundrasexton så har informationen gått in. Jag lovar.
Ingen parkering,bara lastzon,jaja jag är med i matchen.
Idag när jag kom hem från Dalarna och körde in på bakgården för att slippa bära alla grejjer två kvarter ( bara katten väger 8,5kg och då utan bur ) så stog han där igen och hytte med näven.
Jag ler och nickar som vanligt.
Ingen parkering, bara lastzon,jag vet, jag vet... och tar ut Tristans transportbur och alla matkassar och väskor med packning.
Ler igen och nickar, ler lite till och nickar.
Vad ska man säga liksom?

Så plötsligt händer det:
Ikväll när jag är påväg till stallet har det parkerat en bil framför vår entré, och där står den gamle mannen. Han har precis klivit ur denna bil som jag tippar på är dennes barns fordon.
Jag tittar på honom.
Ser hur han stelnar till.
Jag ler och nickar och säger samtidigt:
"Det här är ingen parkering, det vet väl ni om?"

Fuck you right back gamle man!

Andra visdomsord såhär en måndag är att man inte bör rida i Stud one-ridbyxor och välja spetstrosor som underklädesval, då trosorna tydligen syns rakt igenom.
Hade inte jag en aning om först ikväll då Karin lite fint påpekade detta faktum.
Här bjuder jag på mig själv under träningarna, helt tydligt.


onsdag 24 augusti 2011

Du kan kalla henne för The Bronco

Idag smög vi igång intervallträningen.
Eufori.
Glorih skötte sig som ett A-barn tills sista backen hemmåt.
Då kunde hon bara inte hålla sig längre.
Glorih the crazy bronco.

Jag är banne mig cool som sitter kvar när hon kör sitt race. Att jag till och med hinner bli arg och kan korrigera det hela ganska omgående, är för mig ett mysterium såhär efteråt varje gång.
Det händer ju inte ofta och målet är att det aldrig ska hända men ibland händer det ändå.
Hon laddar... kör ner huvudet mellan frambenen, skjuter rygg och studsar fram likt en upp-och-nervänd hästsko, sparkar bakut samtidigt som hon liksom vrider sig i luften likt en orm..
Att hon är extrataggad och uppför sig sådär just nu funderar jag på om det kan vara foder med havre som spökar lite extra. Trodde inte att hon skulle vara känslig mot just havre som en del hästar är ( jag har både haft den ena och andra sorten) men så kanske det ändå är?
Jag har is i magen och ser om det ger sig ju mer och längre turer vi börjar göra nu framöver. Vanliga markarbetespass blir liksom för lite stimuli för damen i fråga som är pigg som en spigg.

Att hon är rörlig kan man inte ta ifrån henne!



Adrenalinet uppe i öronen efter att ha avstyrt det hela och sedan bita sig i läppen för att fatta galopp igen som om ingenting har hänt efter hennes bockningsepisod.
Låtsas som att det regnar helt enkelt.
Nemas problemas, även om jag såg att hon minsann funderade på om det var värt ett till argt matte-ryt i örat.


I morgon kommer Martin ut och skor och verkar.
Glorih behöver verkligen skos om nu och att det just blir i morgon gör att det passar så bra med nästa omskoning inför Unghästfinalen på Gotland.
Helt klart värt ändå, att ha skjutit en vecka på skoningen mot vad jag egentligen hade föredragit.
Det blir inte helt perfekt varje gång helt enkelt när man måste pussla ihop veckorna,hovarna och tävlingarna men såhär långt har det funkat bra, peppar peppar!


tisdag 23 augusti 2011

Det är inte high fashion att skura box

Hur spenderar man en tisdagskväll på bästa sätt?
Jo man städar boxar såklart.
Skurar rent gammalt ingnott/ ingrott hästrump-kli från väggarna och annat mysigt gojjs. The dark side of hästlivet.
När man står där och skurar med en gammal diskborste för glatta livet så att smutsen liksom hamnar överallt och liksom regnar ner över det egna håret, ansiktet och så vidare så känner man att... det här är verkligen livet!
Man är så fräsch, så naturligt jordnära och och... Jätteäcklig.

Det är sådant här man ska göra innan man funderar på att öka hästbeståndet en gång till.
Borde vara obligatoriskt faktiskt..
Och högtryckstvätten är förbjuden. För hand ska det vara. Allt annat är för mesar.

Ikväll körde jag grovrengörningen på Gratheas box men har Glorihs box kvar.
Sedan måste det finliras i de båda boxarna och så... blev det höst och installning.
Bara sådär.
Jisses vad tiden går fort.
De lata dagarna utan mockning är snart ett minne blott men jag kan inte låta bli och tycka att det ska bli lite skönt att få tillbaka lite rutiner igen. Ordning på torpet helt enkelt.
Under sommaren lever man lite som en bandit på permission...man går runt i någon sorts låtsasvärld. Just den där känslan av att man vet att det inte riktigt är helt rätt att bara åka ut till stallet för att göra det roliga dvs rida, ligger i bakhuvudet på en hela tiden.
Man vet liksom att man inte får vänja sig med livets goda dagar alltför mycket då man förr eller senare åker in igen....

Glorih fick gå ett pass på ynka 8km idag. Dock mycket lösgörande, övergångar och galoppfattningar. Hon börjar kännas riktigt fin nu faktiskt i själva markarbetet. Stark och jämn men väldigt taggad.
Blir väl så när man samlar upp energin och tränar tex galoppfattningar bland annat.
Hon är på alerten kan man väl säga. Jag längtar efter mer ordentligt distanspass.

Jag försmäktar utan långa galopper.
True story.


söndag 21 augusti 2011

Provat att trava..


Vi fortsätter leva on the edge och provade idag att trava.
13km funkade finfint och Glorih tycker att denna lilla distans är trams och roade sig med att prova om jag verkligen sitter kvar i den nättare Torsion lighten om hon skuttade runt lite med diverse huvudkast och bockar vilket jag självfallet gjorde, och dessutom röt jag ilsket när detta testades. Tramserier...
Pigg glad häst och skavsåren verkar inte ta allt förmycket stryk.
Fick tipset av Linn G att testa coolback-sadelgjordstunnel vilket måste provas.
Helt klart värt att ha om det funkar!

Jag höll på att smälta bort i Augustivärmen idag under vårt pass och muttrade över att det är orättvist att Liza tydligen hade perfekt träningsväder. Skullle det inte vara höst nu?
Allt det bra är i Dalarna.
Vad gör jag då här?
I-landsproblem av den bästa sort :)!

lördag 20 augusti 2011

Living on the edge

Njaaa... kanske inte så farligt men nästan.
Provade rida lite smått med sadel idag igen för att se hur mycket belastning sadelgjord-skavet tål. Funkade relativt bra och blev i varje fall inte sämre.
Glorih är pigg pigg pigg och borde motioneras mer ordentligt men vad gör man när man har skav av gjorden?
Att promeneras etc räcker liksom inte riktigt för att hon ska få utlopp för all energi.
Ni som har haft detta strul förr: Funkar verkligen fårskinn eller blir det skav ändå när de väl fått ett litet skav?

fredag 19 augusti 2011

Min vän Skywalker






Skywalker är till salu.
Arab-Travare e. Gimmick ox u. Bionda D'Hilly.
En mycket mycket kär vän till mig är till salu och om jag hade haft möjlighet att köpa honom själv hade jag inte tvekat en sekund. För mig är det tyvärr fel tid i livet just nu men nu har någon annan chansen att lära känna denna vackra fux.
En fantastisk träningskamrat med mycket power och fantastisk personlighet.
Lättskodd och reser bra. En klippa på tävlingsplatsen.

Tävlat distans t.o.m. 120 km med placeringar, FEI-pass


En pärla som ligger mig varmt om hjärtat som jag är väldigt mån om.

Här har ni lite resultat och information om hans kvalificeringar


Hör av er.

Barbacka for life?

Igår joggade jag loss lite muskler som mådde skit på min egen kropp med hjälp av Glorih.
Barbacka pass på ridbanan som gick utomordentligt bra.
Hon är så bussig att hon håller en slow jogg när jag rider barbacka så att det inte är några problem för mig att behålla balansen utan några prolem. Ni vet, det är så lätt att man håller balansen med handen annars när de far iväg i mer rejäl trav så hennes mjuka jogg är fantastisk. bara att sitta där och flyta med.
Vi gjorde lite skänkelvikningar och någon öppna och sluta, massor av serpentiner och volter. Hon kändes så mjuk och fin och min rygg kändes riktigt bra efteråt.

Grathea fick också ett pass på ridbanan igår men med mer NH betoning. Vi har utmaningen presenning och kliva på trätrall som utmamning. Hon tycker båda är skitäckliga så vi tragglar på.
Glorih kan jag klä in i presenningen utan att hon rör en fena vilket är skönt. Framför allt pga att det inte är jag som gjort det grundjobbet innan;)

torsdag 18 augusti 2011

Väderpendlande

Jag blir knackig av det eviga väderpendlandet. Inte ohanterbart men det stör mig lite. Att vara knackig är inget för mig nämligen.
Hur som så snurrar allt det vardagliga på.
Jag har en häst som inte kopplat att äpplen går att äta ( till Glorihs stora förtjusning för då blir det ju fler över till henne). Funderar på om det beror på att Grathea är en prinsessa ut till tåspetsarna och kräver skalade och urkärnade äpplen i lagomt stora bitar eller om hon bara inte kopplat att man kan äta dem?
Hon är överlag kräsen med godis och det där med att handmatas är för fjantar...

måndag 15 augusti 2011

Regn och tråk

Utanför fönstret fullkomligt öser regnet ner och jag är trött och seg.
Längtar efter ett varmt bad istället för en varm dusch som mest känns som en kompromiss. Varmt men inte tillräckligt.
Vi tränar på och jag längtar efter de kallare höstdagarna med högt till himmelen och sol men att luften ändå är sådär krispigt fräsch. Stubbåkrar och röda,gula och orangea löv. I love it!
Nu har vi i och för sig redan stubbåkrar men så vitt jag vet inga vi får rida på och så är det 19 grader varmt ute, men ser och känns höst. Lurendrejjerier!
Vi tränar på och Glorih känns fin. Just nu jäkla vi lite med skav i armhålorna pga olika sadelgjordar ( damn you westerngjord med stora spännen) men hon känns nöjd och glad ändå.
Ridit lite barbacka vilket helt klart varit bra för mig rent träningsmässigt med fokus på smidighet och eftergift. Ridit över presseningar och över trätrall och hon känns bra.
Vi fortsätter att jäklas vidare med Gratheas sår på framknät som i och för sig ser bättre ut men som fortfarande är lite svullet men is i magen sägs det överallt i från.
Som jag sagt förr: Tålamod är inte min starkaste sida. Alls.

Jag har börjat smyga igång med raska hundpromenader också förresten.
Jag har noll koll på hundar och har ännu mindre koll på denna Jack Russel, men det är tur att han är så liten och verkar gilla mig ändå.
Jag är hans bitch. Inte bra alls.

Ge mig ett halvt ton häst och jag har lite pejl på läget men inte på 8,5 kg jycke.

torsdag 11 augusti 2011

Hemma och får äntligen träna lite...

I förrgår kom vi äntligen hem till Linköping igen ,och igår gjorde vi första passet efter minisemestern i Borås.
Jag har ju drabbats av svår träningsabstinens och var så glad över att få sällskap av Karin och fina Katmandu. Vi springer tyvärr om varandra allt för ofta i stallet så det gäller att njuuuuta för varje sekund när man man får sällskap av dem.
Valde en av lånesadlarna för att prova rida en lite längre tur i den.
Den har suttit svinbra under de kortare turerna men igår var min häst som förbytt och gjorde saker hon aldrig tidigare gjort.
Arabvevade med huvudet, tappade först bort traven till att gå tillbaka till en stor klockren trav men med en känsla av att sitta på ett lokomotiv. Vi provade att stegra högt av frustration också och för att inte tala om alla dessa miljoner bockar.
Sadeln ska ju helt klart ha credd för ryttarens komfort för jag satt där jag satt och det spelade ingen som helst roll vad hon hittade på.
På vägen hem kom jag på att jag satt och tittade efter tomma kohagar där jag helt enkelt bara kunde kliva av henne och lämna henne där, för där någonstans orkade jag bara inte mer. Jag ville ha min snälla rara lilla grå tillbaka...
Hoppade istället av och gick sista kilometrarna hem.
Jag vet ju att detta inte är något normalläge att över huvudtaget att uppföra sig sådär och att det inte är hennes fel så det är bara att bita ihop även om jag idag är helt förstörd i kroppen.
Smällar man få ta i branschen antar jag.
Sadeln gled tyvärr fram litegranna under alla bockningar etc så tyvärr har hon fått ett litet sadelgjordsskav i ett hudveck.
Då hjälper inga ludd i världen tyvärr... det märks att hösten är på ingång på tal om skav... pälskvaliteten börjar bli sådär igen tycker jag?
Fler som upplevt samma sak?

Gratheas sår på knät är tråkigt.
Hon är svullen och dan och jag har pratat med veterinären igen och nu har hon haft spritomslag på de senaste två dagarna på hans inrådan.
Det är ju hysteriskt tråkigt när de är skadade och har ont men det gäller att se det bra med det också. Vi bygger förtroende i massor och kommer varandra närmare.
Det går utmärkt att tvätta såret och byta omslag nuförtiden så jag är så stolt över mitt modiga lilla kackel ;-)
Idag så har vi haft mys-stund deluxe.
Hon är en stor tjej nu som står utan problem uppbunden på gången utan att man behöver vara nervös att något ska hända i form av unghästsprattel eller annat spännande och så har hon idag ett klädsamt arabklipp bakom öronen. Det är en seger om något. Hon har ju tidigare tvärvägrat befatta sig med en sax mellan öronen men idag var det absolut inga problem alls. Hon har dessutom fått lite tillsnyggning av svans och man som blivit ordentligt utredda med hjälp av pälsglans. Att stå och spraya på henne har också varit lite otäckt förr men nu går det helt ok :)
Min stora fina tjej. Jag tycker att hon är såååå vacker!

måndag 8 augusti 2011

Boråsbesök

Nu i dagarna har jag passat på att hälsa på min kära lilla broder som bor i Borås.
Så långt mellan gångerna jag ser honom så det gäller att hälsa på när man får chansen.
En av dagarnas förmiddag spenderades på Gekås som ligger ett "stenkast" härifrån och där gjorde jag lite fynd.
Ett par softshellridbrallor som är helskodda och som dessutom är fleecefodrade kommer att sitta som en smäck när hösten och vintern knackar på dörren, och såblev det lite småkraffs som kyllera etc. Blev inte så mycket.
Ju äldre jag blir ju snålare blir jag inser jag. Jag går inte igång på samma sätt på grimmor i söta färger och grimskafft som matchar. Jag vet så väl att jag har mer prylar till mina flickor än vad jag behöver. Krimskrams. Tjaffs. Inte ens schabraken dög åt mig i dagens läge. Trots att det var billigt. Se där. Börjar blir för gammal för prylhetsen. Och kräsen. Vad som helst duger inte längre.

Något som jag däremot fortfarande går igång på till tusen är skor.
Inte hästskor utan skor till MIG.
Jag var gråtfärdig inne på Nelly.coms outlet där de sålde skor och det hela liknade en buffé av smällkarameller framför mina ögon.
Höga och låga klackar, lack och läder och en herrans massa färger.
Jag dog nästan.Pinsamt men sant.

139spänn paret.

Det tåls att sägas igen: 139 (!!!!!!) spänn paret.

Jag var duktig och tog bara med mig två par hem. Bara TVÅ par.
Börjar kanske bli gammal där också och inse att jag början så sakteliga bli för gammal för att trippa runt i 13cm klackar...men två par kunde jag inte motstå. I love them. Ett par är redan invigda.
80 par skor kan vara en nödvändighet att äga.
Helt säkert.
Flest skor vinner innan man dör.

fredag 5 augusti 2011

Så kan det gå!

Fint va?
Ska vi ha vadslagning om vilka nyanser det kommer få under kommande vecka?
En dag gammalt idag och det är dovt lila.
Tur att man är lite brun så att det inte syns allt för mycket...
Att sårvårda en 2 årig bestämd tjej som är snabb som blixten med sina hovar kan ge vilken som helst som vill leva on the edge blodad tand, eller blåslagen arm kanske jag ska säga?
Jag hade inte en chans att reagera mer än att jag han tänka : "Jahapp... hur tyckte jag det här gick då?" Och sa det PANG.
En KOSPARK, gott folk, fick jag.
En kospark.
På armen. Inte benet eller så där man kan tänka sig att man kan bli träffad av en kospark, utan på överarmen.
Hon är smidig som en katt min älskade lilla häst.
Jaja, kaka söker maka och ingen av oss är väl mild som en sommarbris.
Såret blev rent och idag var hon trevlig att tvätta och pyssla med.
Skam den som ger sig.
Hon är en tuffing min lilla tjej. Kommer bli bra det där i slutänden ;)

Idag blev Glorih vaccinerad och vi fick hjälp av snällaste Karin A som även plockade ut vår kära hemmaveterinär i hagen för att kolla till Gratheas sår. En extracheck helt enkelt när han ändå var ute hos oss men med rådet att han fick se men inte röra om han ville behålla lemmarna;)
Alltid skönt att någon utbildad får kolla efter, så att man inte felbedömer läget. Ingen fara och såren ser så fina ut som sår kan göra den här årstiden. Tackar för den!
Tusen tack återigen Karin för hjälpen idag. Du är en klippa!

tisdag 2 augusti 2011

Vi är på gång igen!

Härliga härliga hästar!
Det värmer alltid så gott i bröstkorgen när de glatt kommer galopperande mot en när man ropat på dem.
Glorih gick premiärrundan efter Rimboritten igår och hon kändes pigg, glad( överlycklig är nog rättare valt ord) och väldigt fräsch och fin. Härligt!
Vi var ute i typ 50 min i det varma sommarvädret och skrittade.
Provar sadel som vi fått äran att låna hem och så hade det nya smartbridlehuvudlaget premiärluftningen igår.

Gratheas sår på ena bak ser i dagsläget bra ut men det fram ser lite tråkigare.
Blir lite irriterat då hon envisas med att ligga ner och vila som vanligt, vilket iofs såklart är bra men hon skrapar ju upp såret varje gång hon ska resa sig/ lägga sig ner. Flugterrorn gör det inte mindre irriterat så nu är det fullt krig.
Blir att köpa Fixomull om inte kylleran håller de små vidriga flug-uslningarna borta.