Hösten är min absoluta favorit årstiden. Jag älskar de där klara kyliga
mornarna, se lite dimma ovanför gärderna, naturens färger och... så börjar den
ordentliga försäsongsträningen.
Även om det inte blivit någon riktig säsong för oss i år så går jag runt
med någon sorts inre stress under tiden det är säsong. Någon sorts omedveten
vilja att hela tiden vilja vara startklar även om jag, de facto, vet att jag
inte är det... men känslan finns där.
När hösten kommer, kommer också den ro jag längtar efter och kan bara
fokusera på träningen. Utvärdera,utveckla och planera.
Älskar att med kylan kommer också rutinerna. Invertera utrustningen. Se
över regnkläderna och reflexerna som man förträngt att man kan behöva under
sommaren och allt annat som man glömt att det måste funka. Typ pannlampa. Jag köpte
ju en ny pannlampa i vintras då min gamla trotjänare till Silva-lampa började
ge upp och var jättegnällig och petig när jag skulle köpa en ny. Jag ville inte
ha massa sladdar och tunga batterier som jag är tvungen att ha med mig i
midjeväska. Jag ville ha hel och halvljus och kunna se bra och tydligt. Såklart.
Låter inte som mycket begärt men när man börjar kolla på de mindre och smidiga
pannlamporna så visade sig det här med ljusets räckvidd var lite si och så med.
Svärfar som driver jakt och friluftsbutik med ett förslag. Fick låna
hem och testa, och det blev just en sådan lampa som han föreslog i slutänden. En
Conviso Pro350.
Jag är jättenöjd!
