fredag 20 november 2009

En fråga...

Hur petiga är ni med hästens form under er träning ute i skog och mark?


Jag vill gärna ha en diskussion!

Uppdatering:
Jag frågade samtliga inklusive Staffan på lördagens kurs om just denna fråga och fick till svar att ALLTID form eller rättare sagt lätt kontakt och stöd i tygeln. Jag liksom de jag frågade vill ha en trevlig låg rund form på hästen ute på tur. Sedan kanske man inte kan få det men det är väl målet.

3 kommentarer:

Stall Sarah Fredriksson sa...

Det beror mycket på vilken häst jag sitter på. Den ena är ganska högställd i traven medan den andra är det i galoppen. Jag jobbar väl inte ner dom form men jag ber dom att sänka huvud/nacke lite. Sedan beror det även på dagsformen, är hästen väldigt het blir den även spänd och då kan det vara bra att få den att söka sig lite neråt= lugnare häst. Men som sagt det är många faktorer som spelar in.
/Sarah

Magdalena Boucaud sa...

Jag vill ha Greta i samma form som du eftersträvar, och hon gör det lätt för mig genom att hon väljer själv att gå där - hon är byggd i rätt form.
Särskilt noga är jag när vi travar på asfalt. Men jag har pratat med distanstränare som tycker att hästen ska vara "friare", dvs inte gå med stöd. Med min häst funkar inte det av den anledningen att hon blir lite fladdrig och tappar fokus då..

Team Theander sa...

Men visst är det egentligen en väldigt intressant fråga?
Jag har pratat med Staffan om det här tidigare kom jag på efter jag kommit hem från lördagens kurs och började rota efter gamla anteckningar som jag faktiskt hittade på min min saliga röra av papper och block.
Jag tror att man måste gå väldigt mycket efter häst och häst. Klarar hästen av att bära sig själv mil efter mil så kanske man inte behöver ge samma stöd som en annan häst som har mycket fuffens för sig eller vad man ska kalla det.
Alla hästar har ju olika lätt för sig och jag kan tycka att det är ryttarens ansvar att se till att hjälpa hästen så mycket det bara går. En trött häst borde fungera som en trött människa och jag vet som gammal längdskidåkare att man börjar slarva lite med tekniken ju tröttare man blir. Allt detta sätter oerhörda krav på pigga fräscha starka ryttare som måste rida lika snyggt och prydligt från start till mål för att göra sin häst rättvisa.
På asfalt hade jag aldrig låtit hästen trava om den inte är i total balans. Både för att underlaget kan kännas halkigt och en häst i obalans kan lätt gå omkull och dels pga slitaget.
Hmmm... åh vad jag tycker att det här är intressant!
Det är ju så sällan vi distansryttare berättar för varandra om hur vi tänker kring ridning och träning så jag uppskattar era tankar och kommentarer mycket!