måndag 10 december 2012

Vi är på G. Tre G.

Säsongen 2012 blev inte som vi hade hoppats på men nu har vi kavlat upp ärmarna för säsong 2013 istället.


Glorih

Det som inte dödar härdar heter det ju och så även i vårt fall.
Vi har under detta år samlat på oss en hel ryggsäck med bra erfarenheter och lärdomar som vi kommer att ta med oss i framtiden. Sommarens tema har varit lite i Hovens tecken.
Först lärde vi oss vikten av bra fäste även på asfalt efter Göingerittens "nästanvurpa" som resulterade bland annat i en ganska ful sträckning, sedan hur man vårdar trasig hov efter närkontakt med linjebuss och nu sist hur man ska bli av med en märklig och envis hovböld.
Allt går att lösa med hjälp av lite teamwork och jag har så mycket att tacka min eminente hovslagare  Martin Lagner för.
Vad skulle jag göra utan honom?

Som  Kanye West skulle sagt:

Work it, Make it, Do it, Makes us
Harder, Better, Faster, Stronger

Träningscravingen har varit svår för oss båda, nu är vi ute i spåret igen i pannlampans sken.
Watch out!




Grathea- aldrig sur på tur!


Grathea går från klarhet till klarhet och tuffar på. Vi har varit ute i trafiken och tagit oss över allt från stock och sten till vattenfyllda diken. Hon rynkar inte mulen för mycket. Träningen flyter på såväl med som utan sällskap och jag kunde inte vara nöjdare med min lilla stora tjej.
Jag blir alltid väldigt glad när jag rider henne!

Och så till nytillskottet och det tredje G´t:

                                                                Garzon Gilfi




Garzon Gilfi-Även han snygg i turkost

Nytt på gården är Garzon Gilfi!

Fruktansvärt trevlig stam i mina ögon.
Han är e: Garizim u: Implora Natascha ue: El Colorado   
Kärlek vid första ögonkastet.
Tanken var att jag bara skulle ha två hästar men ibland vill ödet annorlunda, och med support från mitt fantastiska team som jag har runt mig så kan drömmar bli verklighet, och nu står han där, drömprinsen.
Stort tack Mona och  Anna för att ni ger mig chansen!

Jag är så oerhört tacksam över alla dessa fantastiska människor som jag har runt mig så ni kan inte ana! 
Utan er hade jag bara varit en liten lort. You make me real!

Ni är magiska! Tack och tack!

Tävlingsplaneringen smids och hästarna är fina….


2013…..Bring it on! 

torsdag 16 augusti 2012

Livet går lite på lågfart...

Semestern är slut och jag har kastats in i jobbets verklighet igen.
Det är liiite tungt att pallra sig upp på mornarna och inse att det är en dålig idé att tro att man kan vara vaken lika länge som man brukade vara under de lediga dagarna. Både naivt och oturligt tänkt kan man säga.
Men... jag överlever !
Idag är det full rulle på jobbet. En heldag 07:00-20:30 typ, så idag blir det nog inte så mycket rida men jag kommer förmodligen gå ut och löpträna en sväng ikväll när jag kommit hem.
Det är väl den träningen som flyter på bäst just nu. Den egna träningen alltså... Nya löparskor är inhandlade som funkar bätre för mina fötter så nu har jag inget att skylla på kan man väl säga.
Känner mig starkare och smidigare idag mot vad jag gjorde för ett halvår sedan vilket helt klart är trevligt!
Gratheaträningen går också bra. Hon är fruktansvärt rolig att rida den där lilla hästen. Hon har så lätt för sig! Vi leker mest, öppnar grindar och stänger grindar med mig på ryggen. Finlirar på kommandon för halt, avsaktning och för de olika gångarterna och hon sköter sig fint. Blir korta pass och utmaningen är att göra alla pass lika roliga och intressanta för hennes del.

Glorihs sår på hoven är en tråkig sak. Hade förvisso inte räknat med något annat och även om det ser fint ut och läker så sakteliga så är det just det det gör: det läker så sakteliga. Helt i sitt eget tempo. Varken hovis eller veterinär kan göra speciellt mycket mer än vad jag gör: hålla rent och ge det tid.
Jag saknar att rida henne. Massor. Sträcka ut i en galopp. Känna hur hon blir starkare för varje tur vi gör. Rida lektion.... ja ni ser.
Man försmäktar lite när man inte får galoppera på ett tag.

torsdag 9 augusti 2012

Jodå..vi lever!

Som rubriken berättar så lever vi.
Haft en förbannad otur den här säsongen med ormbiten Grathea och så har Glorih lyckats få lite småskador i hagen. En förmodad smäll på hasen har fått sin tid på sig att läka och pårecis när vi var på G igen höll en linjebuss på att köra på oss...den kom i alldeles för hög fart och ökade dessutom farten, utan att visa någon som helst hänsyn till oss på vägen och hon blev väldigt skrämd.
Vi klarade oss med nöd och näppe och jag fick se hela mitt liv i revy innan jag fick oss precis ur vägen för bussen. Jag fick dock en smäll på armbågen av bussens sidospegel och Glorih fick ett fult tramp ena bak som kommer vara skittråkigt att få att läka.








Vi kunde lika gärna ha blivit påkörda så jag är rätt nöjd med de småskavanker vi fick.
Jodå... chauffören är anmäld internt och tar de inte tag i problemet inom företaget ( smitning då han inte ens stannade för att titta hur det gått och vårdslöshet i trafiken) så kommer vi att polisanmäla.
Nästa gång är det ett barn som kommer på samma väg på sin ponny...

Vi siktar dock på någon tävling mot slutet av säsongen. Jag har inte bråttom och vill hellre ha en fräsch häst än att stressa fram något kortsiktigt. Vi vinner i längden ;)

Grathea är en pärla. Så himla trevlig på alla sätt och vis i ridningen och jag kunde inte vara nöjdare med min lilla häst. Hon är fantastiskt trevlig!

Har Mageeshe här i sommar på träning också och det är jättefin häst det med. Jag har alltså lyxen att rida tre fina hästar den här sommaren. Den ni!
Vi tar det dock mycket försiktigt då han enbart är riden i ridhus och inte alls van med allsidigt underlag så vi tar det i myrsteg. Maffig härlig individ hur som. En pärla med Gapro och Raz Ama Naz i stammen.
Mageeshe

lördag 12 maj 2012

Lite bilder och film på Grathea förresten!

Fina tjejen!

Klapp på halsen efter ett bra pass


Tränar att ge efter för tryck


Världens längsta hals:)

Ridit för tränare

Veckan går fort som sjutton som vanligt med allt vardagsbestyr. Glorih hålls igång och i fredags red vi lektion igen för Lena W. Ridit för henne en gång tidigare före Vedemaritten och hade fått lite hemläxa som vi tränat lite på och visst sjutton kändes gårdagens träning bra. Mer avslappnad häst och trevliga galoppfattningar. Det är bra att ha någon som puttar lite på en när man fuskar omedvetet och det är vansinnigt roligt! Nästa gång är vi anmäla på en hopplektion. Fint som snus hörri ni! Vi har återigen fått de där envisa skaven i armvecken även denna säsong trots coolbacktunnel, rengöring och smörjning. Inte gjorden som skaver utan själva huden som är i armhålan som liksom skaver mot sig själv. Helt värdelöst men det är bara att fortsätta vårda det och leta efter lösningar. Efter Göingeritten så blir det bara bus för oss i år så det finns gott om tid att experimentera efter en vettig lösning. Idag har jag och Glorih haft besök av mysiga Lickis och ponny så vi har varit ute på en mystur i några timmar. Kul med lite sällskap ibland måste jag säga!

måndag 7 maj 2012

Jag är en usel bloggare...jag vet!

Läste Fröken Fredrikssons blogg nyss där hon bad sin mormor om ursäkt för att hon inte uppdaterar bloggen och jag får göra samma sak fast i mitt fall be farfar och farmor om ursäkt... Finns tusen orsaker ( brist på internet tex) till varför man inte kommer till skott med bloggningen men här kommer ett livstecken i alla fall! Saker som händer här då? Glorih har gått sin första CEI80* Godkänt som som purfräsch. Red långsamt och på säkerhet så det var mest väldigt mysigt,roligt och härligt att prata strunt med fina Liza. Hon är väldigt saknad måste jag säga och bor alldeles för långt bort. Hon bör absolut flytta ner hit med både hästar och familj anser jag förståss. Vi hade dagen till ära familjen Sundberg som hinknissar och min fantastiska sambo Olle gjorde sin distanspremiär,och det med stor värdighet( han är en stjärna!), pga att mina föräldrar verkligen inte kunde just den här helgen. Surt för dem för vi hade en toppendag trots regn ;)! Grathea kör jag lite hårt med inridningen just nu då hon sedan ska få gå på bete och ha det gött i sommar. Travad uppsutten och det är något speciellt det där med första traven tycker jag. Man får en ny känsla för sin häst...om hur det skall bli när det hela är klart och färdigt. En känsla av hur det skall bli när hon blir stor helt enkelt. Härligt och flytande. Hon har lätt för sig om än lite åsikter men vi löser det bra.

tisdag 27 mars 2012

Ordning på torpet!

Här flyter livet på må ni tro..
Det händer massor och ingenting på samma gång.
Träningen flyter på..
Grathea har premiär "ridits ut på" och Glorih tuffar på.
Inget direkt spännande.
Har medryttare på måndagar som luftar Glorih litegranna lättare pass och Grathea promeneras för hand med skötare Z.
Torsdagar är jag hästfri då jag har min eminenta skötare Z här som pysslar hand om mina flickor så torsdagar blir lite av en vilodag om jag nu promt inte vill rida då förstås. Mocka etc är i alla fall inget jag behöver bry mig om på torsdagar vilket är sjuk lyx!
Jag bor nuförtiden på gården där hästarna står ihop med fantastiska O ( tänk att det bara kan bli kärlek bara sådär när man minst anar det!) vilket också är en galen lyx rent tidsmässigt och jag mår så bra bara.

Vi går och trampar och väntar på att proppen till Vedemaritten ska komma ut så att vi kan anmäla oss någongång och säsongen hägrar!
Äventyr,livet och allt sådant där ni vet!

torsdag 5 januari 2012

Lånedator!

Jajemän! Jag har fått förtroendet att låna en dator. Sååå uppskattat!
Man tänker inte alls på hur mycket man använder datorn och internet som man faktiskt gör först man väl sitter där utan.


Idag så kom det planerade passet inte alls som jag tänkt då stormen Emil ställt till det massor i skogen med nerblåsta träd och i brist på ett laddat batteri till pannlampan så var det inte bara att chansa offroad så det var bara att vända hem och se sig som besegrad.
Blev ett pass på ridbanan istället. Jogg för att komma igång i kroppen. Lång och låg, sedan övade vi sidvärtes.
Japp, jag tycker att det är fumligt och taffligt att rida någon typ av markarbete på banan på hackamore tycker jag. Allt blir lite luddigt på något vis och Glorih som alltid har som strategi att springa från arbete blir onödigt stark på hacket på just ridbanan. Men men, ibland får man kompromissa!

söndag 1 januari 2012

Rimfrost och nyår

Kom för ett litet tag sedan hem från morgonens fodring.
Tycker det kan vara den skönaste starten man kan ha när man för börja dagen med att morgonfodra. Det är liksom mjukstart. Avslappnande och rofyllt att höra hästarna mumsa på sitt frukosthö och gå runt och pilla med småsaker under tiden.
Jag gillar skarpt att det går alldeles utmärkt att mocka båda mina boxar med hästarna i dem utan några problem. Kan tyckas vara en bagatell men det är verkligen så skönt när just den biten sitter som en smäck, att de inte ska ut bara för att boxdörren öppnas utan att de lugnt och sansat väntar på att man gör allt det man ska göra innan man sätter på grimman och tar ut dem. Harmoni på något vis.

Vi har haft storm varvat med minusgrader nu i några dagar vilket har bjudit på stenhårt underlag så vi har skrittat en massa om det nu inte varit full storm ute. Att bli rammad av flygande grenar och trädgårdsmöbler som är på vift känns inte så lockande så ridningen avstog vi under de dagar när det blåste som värst.
Nyårsafton bjöd på fantastiskt vackert väder. -6 grader, gnistrande rimfrost och strålande sol bidrog till en perfekt nyårsafton från mitt perspektiv med 80min skritt.
Sedan var mina knän djupfrysta även om jag var alldeles varm i magen av den totala tillfredsställelsen av perfekt vinterväder. Det var nästan så att jag förlät denna vinters snöbrist bara för att jag fick lite vitt tack vare rimfrosten.
Tänk att man aldrig lär sig att det blir kallare än vad man tror av att sitta still i en sadel under en längre stund...


Grathea är by the way tömkörd som jag även förvarande om tidigare i veckan. Lånade snälla Carinas tömmar i läder och hennes gjord. jag fick världens aha-upplevelse av att tömköra med dessa tömmar. Stabila, tydliga och fantastiskt trevliga! En helt annan grejj än de fladdriga syntettömmar jag är van med.
Bara att fortsätta att träna på. Roligt som attan i alla fall!
Nu får det dock vänta så länge marken är så hård och knögglig. Grathea är så ledsen över skitunderlaget som är just nu.
Det gör nämligen förfärligt ont att gå på detta hårda och knöggliga elände till fryst upptrampad lera :(
Fortsätter detta elände till minusgrader och ingen snö så får jag bita i det sura äpplet och sko henne.
Hon räknas trots allt som 3 åring nu... Lilla tjejen som börjar bli stor!