Livet går lite på lågfart...

Semestern är slut och jag har kastats in i jobbets verklighet igen.
Det är liiite tungt att pallra sig upp på mornarna och inse att det är en dålig idé att tro att man kan vara vaken lika länge som man brukade vara under de lediga dagarna. Både naivt och oturligt tänkt kan man säga.
Men... jag överlever !
Idag är det full rulle på jobbet. En heldag 07:00-20:30 typ, så idag blir det nog inte så mycket rida men jag kommer förmodligen gå ut och löpträna en sväng ikväll när jag kommit hem.
Det är väl den träningen som flyter på bäst just nu. Den egna träningen alltså... Nya löparskor är inhandlade som funkar bätre för mina fötter så nu har jag inget att skylla på kan man väl säga.
Känner mig starkare och smidigare idag mot vad jag gjorde för ett halvår sedan vilket helt klart är trevligt!
Gratheaträningen går också bra. Hon är fruktansvärt rolig att rida den där lilla hästen. Hon har så lätt för sig! Vi leker mest, öppnar grindar och stänger grindar med mig på ryggen. Finlirar på kommandon för halt, avsaktning och för de olika gångarterna och hon sköter sig fint. Blir korta pass och utmaningen är att göra alla pass lika roliga och intressanta för hennes del.

Glorihs sår på hoven är en tråkig sak. Hade förvisso inte räknat med något annat och även om det ser fint ut och läker så sakteliga så är det just det det gör: det läker så sakteliga. Helt i sitt eget tempo. Varken hovis eller veterinär kan göra speciellt mycket mer än vad jag gör: hålla rent och ge det tid.
Jag saknar att rida henne. Massor. Sträcka ut i en galopp. Känna hur hon blir starkare för varje tur vi gör. Rida lektion.... ja ni ser.
Man försmäktar lite när man inte får galoppera på ett tag.

Jodå..vi lever!

Som rubriken berättar så lever vi.
Haft en förbannad otur den här säsongen med ormbiten Grathea och så har Glorih lyckats få lite småskador i hagen. En förmodad smäll på hasen har fått sin tid på sig att läka och pårecis när vi var på G igen höll en linjebuss på att köra på oss...den kom i alldeles för hög fart och ökade dessutom farten, utan att visa någon som helst hänsyn till oss på vägen och hon blev väldigt skrämd.
Vi klarade oss med nöd och näppe och jag fick se hela mitt liv i revy innan jag fick oss precis ur vägen för bussen. Jag fick dock en smäll på armbågen av bussens sidospegel och Glorih fick ett fult tramp ena bak som kommer vara skittråkigt att få att läka.

Vi kunde lika gärna ha blivit påkörda så jag är rätt nöjd med de småskavanker vi fick.
Jodå... chauffören är anmäld internt och tar de inte tag i problemet inom företaget ( smitning då han inte ens stannade för att titta hur det gått och vårdslöshet i trafiken) så kommer vi att polisanmäla.
Nästa gång är det ett barn som kommer på samma väg på sin ponny...

Vi siktar dock på någon tävling mot slutet av säsongen. Jag har inte bråttom och vill hellre ha en fräsch häst än att stressa fram något kortsiktigt. Vi vinner i längden ;)

Grathea är en pärla. Så himla trevlig på alla sätt och vis i ridningen och jag kunde inte vara nöjdare med min lilla häst. Hon är fantastiskt trevlig!

Har Mageeshe här i sommar på träning också och det är jättefin häst det med. Jag har alltså lyxen att rida tre fina hästar den här sommaren. Den ni!
Vi tar det dock mycket försiktigt då han enbart är riden i ridhus och inte alls van med allsidigt underlag så vi tar det i myrsteg. Maffig härlig individ hur som. En pärla med Gapro och Raz Ama Naz i stammen.

Mageeshe