En bal på slottet

Oj vad mycket frisk luft jag fått idag...
Idag har jag och fröken fräken hälsat på hemma hos AnSo och vi har ridit ytterligare en lite längre tur tillsammans med Karin och hennes fina Starlight.
Våra systrar funkar jättebra ihop så det är både bra och trevligt sällskap enligt både mig och häst!
AnSo kunde tyvärr inte haka på men det får bli nästa gång tycker jag;-)

Härlig tur måste jag säga!
Dagens utmaning var att vi fick rida förbi en flock ystra shettis-unghästar som tyckte att vi var väldigt spännande och ni som följt denna blogg vet vad Glorih tycker om sådana...
Jag hoppade av henne och ledde henne förbi hagen med små skuttande ponnysar med snö på mular och mellan öronen.
Jag inser nu såhär efteråt att det inte hade varit några problem att sitta kvar på henne även om hon var lite spänd och tittade på dessa djur med stora ögon och huvudet på sned.
Jag ska banne mig köpa mig en sådan där liten en, gärna med kossa-fläckar och släppa in till henne i hennes hage. Miljöträning på hög nivå så att säga och dessutom är de ju ruskigt söta.
Shettisarna for runt där i full galopp och snön nådde upp till magen på dem..

Vi överlevde denna välkomstkommitté utan några större problem som sagt var, och resten av turen var lugn och fridfull.

Idag styrde vi kosan runt en sjö och så red vi förbi slottet som nästan såg magiskt ut idag med dimslöjorna runt sig...
Ganska vackert väder och solen fick vi faktiskt se idag, vilket jag kan säga att vi inte varit bortskämda med!
Det är så vackert ute i skogen nu med all snö och solen lyfter verkligen fram detta.
Östergötland är vackert!

Det var kallt som sjutton vissa snuttar av turen då vi red in i riktiga köldhål lite nu och då och efter en och en halv timme satt i alla fall jag i sadeln som en framåtlutad huttrande trashank vilket är sådär lagomt charmigt.Ful-ridning när den är som bäst så att säga!
Vi fick lov att hoppa av och gå en bit.
Eller gå och gå... jag visade vårt sällskap alla mina nya dance-moves och diverse hopp med skutt.
Jag hade gjort en rejäl felbedömning när det gällde handskval och mina fingrar kändes som gamla stelfrusan prinskorvar.
Lite fika gick ner och jag fick lite kaffe av snälla Karin...det är bara så gott att få i sig någonting varmt när man är sådär kall. Mumma!
Jag måste köpa termosar....
När vi var varma igen så hoppade vi upp och red vidare.
Min sessa kändes lika oberörd och glad som förra helgen och pinnade på bra.
Väl hemma efter en 3 timmar lång skritt-tur i bra powerwalk-tempo så drog min madame en kvarts lång busrunda i hagen.
Det är myror i rumpan på den där hästen.. jag förstår inte vart hon får all energi ifrån!