Hökensåsritten

Under lördagen gick årets Hökensåsritt av stapeln och jag hade lovat Team Thorén att hjälpa dem som hinknisse hela dagen vilket senare visade sig vara en mycket god idé då det verkligen var hysteriskt roligt att vara på en tävlingsplats igen!
Träffade många trevliga själar och det var intressant hur olika hästar är på en tävlingsplats. De rutinerade rävarna som gör sitt jobb utan krusiduller och de grönare hästarna som mest tycker att "detta är LIVET!" och inte riktigt har samma fokus som de tidigare nämnda hästarna.Spännande och inspirerande!

Kan börja med att berätta att jag och Karin var ute med våra skimmeldamer i fredags kväll och mitt under turen så började det ösregna. Ett riktigt skyfall. Vi hade kommit halvvägs och Glorih hade varit supertrevlig att rida och det enda störande momentet som dök upp var en insekt som störde min sessa. Tippar på en älglus.
Hoppade av och försökte leta rätt på den utan att lyckas. Måste dock ha jagat iväg den för hon slutade att var lika irriterad efteråt ( slog med svansen och vevade med huvudet och tittade mot rumpan etc... hela hon var orolig eller hur man ska beskriva det pga insekten innan jag hoppade av och viftade och letade efter den).
5 min senare började det vräka ner som sagt var.
Jag tror det var evigheter sedan jag frös som jag gjorde efter den turen. Skulle hjälpa Karin att tävlingspacka men det slutade med att Glorih stog i sin svarta fleecepjamas och jag satt i bilen och frös som en hund. När jag fick upp värmen lite mer somnade jag sittandes där.
Karin blev utan packhjälp...men nog fick hon med sig allt hon skulle få med sig!

Åkte hem och duschade och sedan hämtade jag pojkvännen och sov hemma hos honom i hela sammanlagda 4h.
Halv fem blev jag hämtad av Karin och hennes pappa Jens och så for vi iväg.
Starlight skötte sig exemplariskt och är en fröjd att vara groom åt.
Ett riktigt proffs helt enkelt och väldigt väluppfostrad.
Vi starten så var jag superstolt då de kunde skritta runt bland alla de andra ekipagen utan att Starlight tände till deluxe men när startsignalen hade gått så hade Karin en atombomb under sig.
Väldigt taggad dam helt enkelt men det såg ändå stabilt ut.
Karin är modig och jätteduktig!
Första stoppet höll vi på att missa dem men hann precis.
Ingen av dem var intresserade av någonting och de red vidare och det är så roligt att se dem rida iväg då båda såg ruskigt starka ut.
Andra hinkstoppet var vi helt ensamma på, jag och pappan Jens.
Startfältet kom i en större klunga och Karin red längre bak i den.
Starlight hade känts stabil i galoppen och Karin nojjade över att hon red för fort och jag tyckte att hästen ser pigg och fräsch ut och det finns nog banne mig ingen häst i det startfältet som är så väl grundad som hennes dam så det är bara att fortsätta att ligga och rulla på om det kändes bra.
Karin rider med huvudet och jag har verkligen fullt förtroende för henne.
Hästen hade känts som att hon hade rullat på bra och skött sig jobb vilket är toppen då Starlight har varit lite ofokuserad som lite yngre.
Kul när det sker en utveckling!
Inne i grind så hade Starlight problem med en puls som åkte jojjo så hon fick gå på kiss-promenad med gott resultat och vi trodde att pulsen skulle stabilisera sig men icke. Den pendlade friskt mellan under 60 till 72 upp och ner.
Efter runt tio min så var den stabil under 60 och vi såg tydliga tecken på att denna lilla skimmelmärr kommer brassa igång med brunst när som helst, så vi antar att det är det som spökar vid pulsningen.
Det kommer vankas träning för att få ner pulsen snabbare nu i framtiden kan jag dock lova;)
Hästen var taggad och kunde gått ut på en slinga till direkt där efter vetgrinden så orken tryter ju inte direkt så att säga.
Andra slingan reds klokt i mitt tycke också, och i mål tog det runt tio min igen för att pulsa ner henne ordentligt och få pulsen stabil då den vobblade mellan under 60 till strax över 70. Brunst är kul;)
Hästen kändes oförskämt fräsch och Karin måste köpa nya skor till sig själv.
De gick galant genom besiktningen och de blev placerade!
En 9de plats och jag kunde inte vara stoltare!

Igår när jag var i stallet struttade damen runt precis som vanligt i hagen och det fanns inte ett spår efter trötthet där inte.

Min dam har chillat i hagen två dagar nu då det är har varit helt omöjligt för mig att få till någon ridning.
Hon ska dock gå mer denna vecka så planen har inte gått åt skogen alls!


Igår gick jag en rask power-walk promenad på ca: 1 h.
har lite dåligt samvete över att jag inte har haft tid att löpträna mer men det är som det är.