Glorihs bakben är idag svullet över hasen och jag vettikatten vad hon gjort.
En smäll plus sårsvullnad? Icke tävlingsbrukbart skick är hon i alla fall.
Går antagligen ner med lite is i magen och är inget märkvärdigt eller farligt, men surt som attan är det.
Bara att inse, denna ritt skulle helt enkelt inte vara något för vår del. Vägen har varit bumpig sedan vi började tänka Hökensås med alla smågrejjer så det är väl bara att acceptera att såhär kan livet också vara ibland.
Något som jag inte kan acceptera är den totala träningstorkan som råder just nu. Ingen häst att träna på riktigt och jag själv törs inte ut och träna som jag vill på egen hand nu redan pga min envisa förkylning som hakat sig fast. Livrädd för att den ska ta om en vända till!
Jag har dock en fruktansvärd träningsabstinens på alla sätt och vis så jag klättrar lite på väggarna som brukligt är när det är såhär.
Jag blir fruktansvärt rastlös. En galenpanna!
Man kan väl säga att jag är en Border collie i människoformat.
Jag är så väl medveten om att jag är ett stycke fruktansvärt intensiv person att ha att göra med, och när jag inte kan röra på mig som jag vill och behöver så blir jag hemsk.
Jag står inte ens ut med mig själv,haha!
Mycket motion och stimulans annars blir jag galen.
Istället för riktig träning så lär det istället bli en hel del promenerande med mina flickor i helgen.
Mitt lilla team kommer att åka ner hit ändå då de tagit semester pga tävlingen så det ska bli mysigt ändå. Lite god mat och gemenskap. Det behöver jag!
Kanske blir lite roliga fotografier dessutom?
Nu laddar vi om och siktar på A9ritten istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar