Jag alltså.... Det är jag som är het som sjutton på tävling.
Glorih chillar som vanligt. Universums mittpunkt behöver inte så banala saker som nervositet och peppkänslor före en ritt. Hakuna matata är hennes måtto mer.
Hökensås närmar sig med stormsteg och jag är pepp som sjutton.
Blir ytterligare en långsam femma bara för att få kvalen klara, men det är roligt att komma ut igen.
Är fortfarande krasslig men börjar nog kanske se ljuset på tunneln ( peppar peppar!) och går runt och börjar smygpacka och tvätta lite i slowmotion. Inget går fort just nu för min del.
Segast i stan och även den hostigaste. Det är ett himla tråk det här med att gå med en infektion i kroppen. Den tar liksom udden av det mesta av livsglädjen.
Jag har träningsabstinens på den egna fronten modell väldigt stor så jag klättrar lite på väggarna även om det görs långsamt mellan hostattackerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar