Inflyttad!

Tusen tack mamma och pappa och A för hjälpen med min flytt!

Nu sitter jag i nya lägenheten och har en fin liten tulpanbukett framför mig och känner att det här blev nog rätt bra ändå. Det här kanske blir min plats att boa in mig på? Att slå rot på?


Rent träningsmässigt har denna vecka varit ett träningsläger utan dess like för alla flyttinblandade. Mor och far har knappt tagit sig ur sängen och mina lår har kännts mer som om de har blivit misshandlade av en träpåk snarare än att jag haft träningsvärk.
Intervaller i trappor som inte är att leka med kan jag säga.
Tre trappor upp bor jag längst in, längst bort, och nu pratar vi inga små fjuttrappor här inte....
Det har varit intensivt, vi har flåsat, och muttrat att döden är nära annalkande en jäkla massa gånger men nu är skiten klar!


På hästfronten var tanken att Anna skulle hjälpa mig rida min Fröken fräken denna helg men tji fick vi då hon, Glorih alltså, återigen lyckats dra av sig en framsko,samma som förra gången trots boots fram, men på just denna fram så liksom tenderar bootsen att vika upp sig pga underlaget. Skit som sagt var men det är bara ringa hovis i morgon.

Båda fäller päls så två lurvbollar så jag har små typ skimmliga hästhår överallt känns det som... i näsan, öronen, ögonen... ja ni vet hur det är.
Man borstar och borstar men lika sjutton slutar det inte att lossna och dessutom uppskattar de det ens utan ser ut som russin i ansiktet och blänger.
Prinsessor på ärten kan man väl säga men oj vad de gör mig glad ändå!