Glorih har tappat en sko som ska slås på igen på fredag.
Segt som sjutton men vad gör man?
Hade sådant flyt att hoven ser fin ut trots tappad dojja, och dessutom fann jag den tappade skon med snösulan kvar, i hagen.
Vilken grejj alltså med tanke på snömängden och storleken på hage!
Skönt att hovisen kan komma så fort också.
När hovisen ändå är ute tänkte jag även passa på att se till att Thea får sina fossingar tillsnyggade.
Man kan säga att vi tränat en hel del på att lyfta fötter denna vecka, men oj så bra det nu går!
Hon förstår mig och jag henne.
Hon lär blixtsnabbt vad jag menar och är väldigt kommunikativ.
Hon är så himla rolig att jobba med och hon verkar tycka att det är kul att jobba lite med huvudet även om det inte är några stordåd vi utför just nu.
Vi tränar på att jag får röra henne överallt på kroppen med mina händer etc.
Lite grund-NH kan man väl säga.
Jag har börjat "plasta ut" henne helt enkelt. Eller tränar på "Friendly game" som det heter om man pratar i Pat Parelli-termer.
Vi tränar tillvänjning helt enkelt och det går alldeles utmärkt:)
Glorih är inne i en väldigt irriterad period just nu.
Inget är riktigt bra och hon blir skitsur på en nano-sekund.
Märklig grejj med tanke på att Glorih är en av de mest glada och positiva hästar jag känner till.
Just detta resulterade i ett förtvivlat samtal till raraste Karin T:
-Hon är arg som ett bi och jag förstår inte vad som är fel! Jag har klämt och kännt och hittar ingenstans hon har ont eller så, men hon är sååååååå arg Karin!
Så argt så arg så arg! Var är FEEEEEEEL buhhuhhuuuuu!
( en mycket lugn och samlad Karin svarar på andra sidan luren):
- Sätter hon inte päls och fäller nu då? Du ringde förra året och var lika förtvivlad när hon var likadan som hon är nu, vet du?
Pling! Självfallet är det nog så!
En sten från hjärtat lättade i oron för min häst mentala status och insikten om att hon blir visst arg som en pubertal 14is i dessa tider, och om jag tänker till så har hon faktiskt precis börjat fälla lite och den vinterpäls som hon nu har börjar bli lite taskig kvalitet på ( ni vet, när de helt plötsligt får lätt för skav etc ) och när jag bläddrar i gamla anteckningar så inser jag att det stämmer det som Karin säger... Vi får hoppas att det är så även detta år så att säga.
En övergående pälsfällningspsykos.
Jäst ska köpas in i morgon för att se om det lättar lite på surmulen:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar