torsdag 29 oktober 2009

Lite för många missar!

De senaste två dagarna som varit har det varit lite för mycket missar på rent träningsmässigt
Jag skäms. Helt allvarligt
Det ska man göra när man har ett ansvar som ryttare att se till att utrustning och övriga detaljer i träningen ska funka och jag har haft två plumpar i protokollet nu i två dagar på raken.
Nu har ju allt gått bra ändå men jag kan dela med mig saker som man kanske bör undvika när man ska träna sin häst.
Första kvällen som jag gjorde bort mig bestod av att jag började med att glömma pannlampan hemma. Jag kom fram till att jag skulle rida lilla naturreservatsslingan då den är bred och fin och ingen risk rent underlagsmässigt. Jag klädde på hästen allt som man kan tänka sig ha på sin häst när man ska ut och rida i mörkret, reflexer på alla ben och så självfallet ett reflexländtäcke. Nu kommenterade jag innan jag red ut att ” shit… det är dags att byta ut det här…” men tänkte inte mer på det och red iväg.
Hon var jättefin och skötte sig utmärkt...även när ländtäcket lossnade på ena sidan och for runt bakom bakbenen.
Självfallet så for hon ju iväg litegranna och blev rejält rädd när det bara började prassla och något forr runt bakbenen på henne men hon lyssnade hela tiden även när jag morrade åt henne att INTE bocka eller hitta på något. Max 30m tog det att få stopp på henne helt och då skrittade hon säkerligen 10 m också innan hon stannade helt av de 30 metrarna.
Inte illa pinkat för en ganska nygräddad ridhäst på fyra år med ett fladdrade prasslande ländtäcke i skrikiga färger som for runt rumpan på henne i vad vi början hade, en ganska rask trav som grundtempo.
Jag hoppade av och började knyta fast ländtäcket i sadeln och hon var stencool.
Nu var det jag istället som var panikslagen.
Det hade varit heeelt tyst i skogen innan jag hoppade av, till häst är man ju tydligen oövervinnerlig, men nu när jag stog där i bäckmörkret var jag inte stor kan jag säga och när en fågel började skrika kusligt i skogen alldeles intill så grät jag som en bebis.
Här någonstans ringde Ingela. Jag bölade att jag var rädd och hon undrade vad sjutton jag gjorde ute i mörkret på en unghäst alldeles själv och undrade vad som hänt och jag tyckte mest att ” det är sååååå möööööörkt här!”.
Hästen är ju precis hur stabil som helst…. Det var inte det som skrämt mig…

Nu äger vi ett nytt reflexskrittäcke och jag ska aldrig mer rida med utrustning som inte är hundra.
Tänk om hon hade trasslat in sig i ländtäcket med bakbenen och gjort sig illa? Pga mitt slarv! Jag vill dö av bara tanken…
Angående att rida själv ut på en unghäst så har jag faktiskt inte tänkt att det ska vara så mycket farligare än att rida ut på en mindre grön häst.
Det enda jag tänkt är väl att man får anpassa kraven på den yngre grönare hästen.
Om jag inte skulle rida ut ensam på Glorih och all ridning skulle bli beroende av L och Glorihs BFF så skulle det inte bli så mycket ridet för vår del helt ärligt då jag och L går efter lite olika tider. Om man har möjlighet att rida när det är ljust ute så väljer man självfallet det före att rida ut ihop med mig när det är mörkt ute.

Gårdagens pass då?
Ett tips är att stänga av elen innan du tar in hästen in på ridbanan om den är en del av hagen och om du inte gjort det… lägg inte eltråden i vattenpölen ni står i.
Så det är nämligen så jäkla korkat.
Passet i sig gick inget vidare alls och jag red på bett vilket vi inte gjort nu på ett tag. Hon kändes spänd och ville inte ta stöd som hon brukar så jag hoppade av och kände i munnen och nog är hon vasst allt.
Idag har det bokats tid hos tandläkaren så dit får vi åka nästa vecka den 4/11. Skitbra!
Efter Staffankursen så pratade vi om hur man kan avvänja min dam att slå mot andra hästar som kommer för nära så hennes BFF fick vara lös på ridbanan när vi red. Hon stog i vägen lite hipp som happ och kom travandes bakom och levde rövare. Jättebra träning och bra tanke från min sida men inte en antydan att slå mot henne.
Glorih är nog mest en PMS-häxa precis som sin matte och kan ha kort stubin under en viss tid;).

Har förresten sett att Mia har börjat sälja Toklatpaddarna Coolback.
Jag har två sådana sedan tidigare och är nöjda med mina och har använt dem under min ST comfort vilket har funkat skitbra, enkla att tvätta och väldigt lättskötta.
Det är dock tjocka och tar rejält med plats under sadeln så man ska nog tänka till en extra gång innan man slänger på en sådan padd under sin vanliga gamla sadel.
Kommer det bli samma hype med dessa paddar säsongen -10 som LAS-hjälmarna och Stud One-brallorna varit nu säsong-08 och -09?
Slänger in en länk där man kan se färgerna på paddarna.

http://www.justalilbittack.com/coolbackcolors.html


Läckra!

Glorih har förresten fått ny skor på sig runtom och jag tycker MYCKET om vår nya hovis också även om Lasse alltid kommer vara lite saknad...
Nya hovis pratar om framtiden och hur vi ska tänka när det gäller skoning av Glorih som vi tippar på kommer slita skor som sin halvsyster Starlight.
Dipps och andra lösningar bollas det om och det är så skönt att ha liksom ett långsiktigt samarbete .
Det här kommer bli bra det!

Annars då?
Jag gör sista arbetsdagen i morgon…lite tråkigt för jag kommer sakna mina arbetskollegor och mitt jobb massor.
Nya tag och söka nya jobba.
Har lite projekt på gång vilket är både roligt och skönt.

Inga kommentarer: