Jag tror det är dagens tema faktiskt.
Besvärligt alltså.
Kanske inte så farligt besvärligt men så besvärligt som man gör det helt enkelt.
Jag lånade ut min bil idag som sagt var och var golf-änka fram till tvåsnurret då jag fick tillbaka bilen med den efterlängtade regnjackan som låg däri.
En extra fleecetröja fick jag också tag på via mitt fordon så jag blev väldigt nöjd och glad.
Jag fick som extra bonus på samma gång som jag fick tillgång till kläderna och bilen, hem ett stycke dyngsur,iskall, droppande, huttrande och tilltufsad pojkvän som muttrade om ett varmt bad och storstryk innan jag struttade ut i regnvädret för att ta in min ädla springare för en ridtur.
På med alla grejjer och under sadeln hamnade vår antiglidpad då Glorih har helt glömt bort allt hon lovat om Beach-09 och allt i sadelväg hamnar vid öronen på henne utan just denna filt av knepigt material. sadeln sitter faktiskt riktigt vettigt med den under så jag är glad att slippa svanskappan och skavrisken som en sådan kan ge med sig.
Skydd runtom mest för att jag är en daltig hästägare som precis har fått hästen frisk och som inte vågar riskera något mer första ridturen efter den skadan och så gav vi oss i väg.
Eftersom hon är så fruktansvärt het på gröten så promenerade jag bredvid henne första kilometern i hopp om att hon ska liksom bränna av den värsta överskottsenergin och det verkade funka bra... tills vi kom fram till grusvägen.
Det är himla besvärligt som häst att undvika gå i alla vattenpölar som bildas av det strilande regnet i en tämligen gropig grusväg som sett sina glansdagar som nylagd sådan.
Jag kan säga att jag är mer än glad att vädret inte lockar ut motionärer om man bortser halvgalna distansryttare på skimmeldamer som fått för sig att man inte kan gå i alla dessa pölar små.
Vi kan inte sett kloka ut helt ärligt.
Jag kom på mig att sjunga alldeles för högt för mig själv (för att anses fullt frisk):
" Åhhhhhhh, ÄN slankt hon DIIIIIIIIT och ÄN slank hon DIIIIIIT........"
Ja... ni kanske förstår själva. Vi var överallt på samma gång och vi använde oss inte av någon specifik gångart utan det blev mer en hov än här och än där.
Denna grusväg påminde mer om någon typ av teknikbana med alligatorer som lurade i veranda pöl som man behövde till varje pris akta sig för.
Jag gav upp någonstans efter att vi gjort en helikoterlyftning över en pöl som var ungefär metern bred och som sträckte sig över hela grusvägen och hoppade av för att visa henne att vatten minsann inte är farligt.
Jag tröttnade helt enkelt.
Tog tyglarna över halsen på henne och ledde fram henne till vattnet och hade förväntat mig att hon skulle fnysa och blåsa sådär som hon kan göra när hon är skeptisk och som hon gjort med total inlevelse innan vi gjorde det där megaskuttet över pölen.
Vad gör hon då?
Jo hon går raka vägen ut i den där läskiga pölen som döljer drakar och demoner och ställer sig obekymrat och dricker sig otörstig.
Jag skakade bara på huvudet och suckade och gick hem med henne.
Logiken...
Har någon sett till den idag?
Jag kom över det här youtubeklippet idag och jag blir så glad i magen av det!
http://www.youtube.com/watch?v=pfHxFlXwqZo&feature=related
Går man in på hennes användare så kan man hitta hennes typ vidoedagböcker med träningsbilder etc.
Lite mysigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar