Ikväll= Intervallträning.
Bra pass.
Nu hungrig.
För övrigt så är det så sjukt tomt här hemma just nu.
Tog bort min och Tristans kompis, Cassandros, under gårdagen.
Vår lilla kattunge.Yrvädret.
Stor sorg.
Väldigt tomt.
Så saknad.
Hur ska vi göra nu?
Tristan går runt och ropar och lockar efter honom. Jag ropar efter honom efter att ha haft i mat i hans egna skål. Han skulle ju vara här jämt ju.
Anledingen till att vi tog bort honom var för att han var född med någon typ av fosterskada.
Defekta framben bland annat och de sista dygnen blev han sämre dvs fick ont.
Blev mycket liggande istället för att skutta runt och härja. Började linka lite när han inte låg ner osv.
Så otroligt sorgligt.
Ni vet när man vet att det är rätt beslut men man kan bara inte sluta gråta för sin egen skull.
Han är ju så otroligt saknad...
Frågan är ju nu om vi ska försöka finna en annan kattkamrat eller om vi nu får stå ut med bara varandra nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar