...med att rida när det snöar.
Allt blir så tyst så tyst och känslan av ro infinner sig för min del.
Två hästar tränade ikväll i envist snöfall och med stor myskänsla i kroppen. Jag älskar det!
Grathea fick återigen repeterat ryttare på ryggen, vilket är nemas problemas och känns tryggt och stabilt.
För hennes del dammades Glorihs gamla rosa uttrustning av. Bara för ikväll.
Grathea har ju ett eget turkost träns med sidepull, men jag vettikatten vad jag har lagt delen som gör att det blir till en grimma, så det rosa fick det bli eftersom jag ville ha möjligheten att klicka fast grimskaftet i början av passet.
Om någon har en Snap-on del i turkost eller svart, liggandes hemma och skräpa, så önskar vi att få köpa denne, då Grathea helst vill ha sitt turkosa träns har hon sagt;)
Tycker hur som, att det känns bra. Stabilt och tryggt.
Var ensam ikväll när vi tränade men dock både väst och självfallet hjälm på huvudet.
Grathea är en smart brud så det känns bra.
Humör har hon ju, men det har även jag så det drar jämt ut.
Vi är i grund och botten två stycken Happy-go-lucky-tjejjer så även om vi har meningsskiljaktigheter så säger vi bara det vi tycker och sedan är det bra.
Ingen av oss är av den tjuriga sorten tack och lov.
Nu ska vi träna tömkörning så att styrning, start och stopp sitter som en smäck innan vi fortsätter uppsutten utbildning.
Glorih kommer igång igen efter en mindre sårskada och gick ikväll ett pass på banan.
Tror inte vi gjort ett lika givande pass på en ridbana någonsin tidigare?
Fantastiskt trevlig känsla och aha-ögonblick.
Vad härligt det är att vara på G!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar